Per Dahl, Carl Johan Ljungberg; Nytt om litteratur
1992
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
UllERAnJA
PERDAHL
CARL JOHAN UUNGBERG:
Nytt om litteratur
skönlitteratur och klassiskt
K
lassiska temans andel i svensk
bokutgivning är knappast i avtagande. Homerisk hemkomst heter Sven Delblancs två essäer om illaden
och Odysseen, vilka blivit möjliga efter
det att hans Sintord skrivits. De nya essä-
erna sägs bli klassiker även de; de är skrivna med känsla för väsentligheter (Bonnier
Fakta, omkring 120 sidor, inbunden). I
Lans och båge analyserar Sture Linner
om Aischylos drama Perserna, uruppfört
i Aten år 472 f Kr. Texten till dramat i
Emil Zilliacus version återges efter essän
(Norstedts, 175 s). På gränsen till posthurot kom Kleios väktare av den nyligen
avlidne Henrik Zilliacus. Antologin blev
den sista i raden av de böcker där Henrik
Zilliacus levandegjorde antikens människor för oss. Njals saga, den kanske
mest kända islänningasagan, ger det djärva förlaget Fabel ut på nytt, i Hjalmar
Alvings översättning.
En mer näraliggande period möter oss
i den likaså posthumt utgivna Den omättlige bokläsaren, en samling inlägg av den
nyligen bortgångne förlagsmannen Åke
Runnquist (Trevi, 260 s).
Historia
När sanningen om Sovjet uppenbaras ger
Norstedts ut Anton Tjechovs bok från resan 1890 till Fångön Sachalin (235 s).
Boken var ett av de första undersökande
reportagen som på sin tid väckte häpen
uppmärksamhet i ett Ryssland som inte
ville veta av de förvisades villkor.
I den följd av skildringar och analyser
av Sveriges under andra världskriget som
givits ut kommer nu ytterligare två: i General Böhmes val skildrar förre Londonambassadören Leif Leifland episoder i
andra världskrigets slutskede där Sverige
på skilda sätt var berört (Norstedts. 200
s). I antologin I orkanens öga (red Bo
Hugemark) behandlas läget något år innan : 1941. Med den volymen har tredje
delen av serien från Militärhögskolans
militärhistoriska avdelning utkommit: i
denna volym medverkar bl a Alf W Johansson ( I skuggan av Barbarossa) och
Klaus-R Böhme (Svensk polis och Gestapo).
J K Paasikivis Dagböcker del IV har
hunnit till ungefär samma period: åren
1941-44 och fortsättningskriget (Norstedts, 400 s).
Hans Lindqvist har tidigare skrivit om
extremhögern. Med Men det regnar ju i
Moskva: den svenska ultravänsterns relation till Sovjet har han nu övergått till
att analysera kommunisternas relationer
till husse. (Natur och kultur, 178 s):
Arvfurstens palats i Stockholm (alltså
UD) från 1600-talet till nu har Alf Åberg
och Jan Mårtenson ägnat en spännande
historik, med anledning av departementets 200-årsjubileum. Boken är rikt illustrerad. (Wahlström & Widstrand).
Biografi och personhistoria
I stormens öga kallar advokaten Henning
Sjöström sin ”försvarsbok” om hur det
gick till då han utpekades i massmedia
utan rättslig prövning och senare uteslöts
ur advokatsamfundet (Wahlström & Widstand). Boken lär vara lika färgrik som
hans personframträdanden … (utkommer i april).
Ingen har undgått Per Ahlmarks bok
om Tingsten: l)’ranniet begär förtroende
176
(Ratio, 353 s). Tingsten retade många
men höll också i gång debatten. Boken
återger ett urval av Tingstens inlägg om
utrikespolitik och diktaturer. Av den
egensinnige polske dramatikern Witold
Gombrowicz kommer nu Dagbok del II
på svenska (1957-61), Bonniers). Dessa
år befann sig Gombrowicz ännu i argentisk exil.
Lagom till 200-årsjubileet ger professor Gunnar von Proschwitz ut Gustav m:
Mannen bakom myten vari ges en bild av
den sammansatte kungen utifrån delar av
hans brevväxling (Wiken, 526 s). Samtidigt kompletteras den framgångsrika Carl
Larsson-utställningen i Stockholm nu
med konstnärens memoar Jag i nyutgåva,
med de bilder som ingick när boken 1931
först utkom (Forum). Om Carl Larsson
handlar också Lena Rydins bok Den lustfyllda vardagen (Bonniers) där man får
veta mer om hur familjen i Sundbom levde.
Filosofi och samhälle
Om Rätt och moral i ett modernt borgerligt Sverige handlar årets Ratioantologi
(red Erik Dahmen). Bland uppsatserna
märks Hans L Zetterbergs analyser av
skilda länders borgerliga värderingar. Vilka värden kommer en återuppbyggd
svensk borgerlighet att bygga på? Bland
övriga författare märks Anders Isaksson,
som gisslar de höga honnörsord som saknas i vardagens Sverige.
Äntligen har också den redan i en tidigare SvT annonserade antologin Gyllene
Åpplen kommit ut (huvudred Gunnar
Broberg, Atlantis). I verkets båda tjocka
volymer har redaktionern samlat och utgivit de mest betydande idehistoriska texterna i Sveriges historia.
l dag och i morgon
Inspirationens ljus har Hans Dahlberg
(red) kallat en svit Sverige-skildringar
med sikte på världsutställningen i Sevilla i
vår (Wiken, 224 s).
Vägen till Rosenbad heter journalisten Mats Gezelius initierade skildring av
förra årets val som gav de borgerliga
makten (Bonnier Fakta, 250 s). Insiderbrott och andra informationsbrott är en
bok som presenterar den nya insiderlagen. Författare är advokaten Lars G
Mattsson (Raben & Sjögren, 120 s).
Nobelpristagaren Joseph Brodsky reser varje år till Venedig. Om staden och
dess estetiska inflytande handlar boken
De dömdas kaj (Wahlström & Widstrand).
PERDAHL
CARL JOHAN UUNGBERG:
Nytt om litteratur
skönlitteratur och klassiskt
K
lassiska temans andel i svensk
bokutgivning är knappast i avtagande. Homerisk hemkomst heter Sven Delblancs två essäer om illaden
och Odysseen, vilka blivit möjliga efter
det att hans Sintord skrivits. De nya essä-
erna sägs bli klassiker även de; de är skrivna med känsla för väsentligheter (Bonnier
Fakta, omkring 120 sidor, inbunden). I
Lans och båge analyserar Sture Linner
om Aischylos drama Perserna, uruppfört
i Aten år 472 f Kr. Texten till dramat i
Emil Zilliacus version återges efter essän
(Norstedts, 175 s). På gränsen till posthurot kom Kleios väktare av den nyligen
avlidne Henrik Zilliacus. Antologin blev
den sista i raden av de böcker där Henrik
Zilliacus levandegjorde antikens människor för oss. Njals saga, den kanske
mest kända islänningasagan, ger det djärva förlaget Fabel ut på nytt, i Hjalmar
Alvings översättning.
En mer näraliggande period möter oss
i den likaså posthumt utgivna Den omättlige bokläsaren, en samling inlägg av den
nyligen bortgångne förlagsmannen Åke
Runnquist (Trevi, 260 s).
Historia
När sanningen om Sovjet uppenbaras ger
Norstedts ut Anton Tjechovs bok från resan 1890 till Fångön Sachalin (235 s).
Boken var ett av de första undersökande
reportagen som på sin tid väckte häpen
uppmärksamhet i ett Ryssland som inte
ville veta av de förvisades villkor.
I den följd av skildringar och analyser
av Sveriges under andra världskriget som
givits ut kommer nu ytterligare två: i General Böhmes val skildrar förre Londonambassadören Leif Leifland episoder i
andra världskrigets slutskede där Sverige
på skilda sätt var berört (Norstedts. 200
s). I antologin I orkanens öga (red Bo
Hugemark) behandlas läget något år innan : 1941. Med den volymen har tredje
delen av serien från Militärhögskolans
militärhistoriska avdelning utkommit: i
denna volym medverkar bl a Alf W Johansson ( I skuggan av Barbarossa) och
Klaus-R Böhme (Svensk polis och Gestapo).
J K Paasikivis Dagböcker del IV har
hunnit till ungefär samma period: åren
1941-44 och fortsättningskriget (Norstedts, 400 s).
Hans Lindqvist har tidigare skrivit om
extremhögern. Med Men det regnar ju i
Moskva: den svenska ultravänsterns relation till Sovjet har han nu övergått till
att analysera kommunisternas relationer
till husse. (Natur och kultur, 178 s):
Arvfurstens palats i Stockholm (alltså
UD) från 1600-talet till nu har Alf Åberg
och Jan Mårtenson ägnat en spännande
historik, med anledning av departementets 200-årsjubileum. Boken är rikt illustrerad. (Wahlström & Widstrand).
Biografi och personhistoria
I stormens öga kallar advokaten Henning
Sjöström sin ”försvarsbok” om hur det
gick till då han utpekades i massmedia
utan rättslig prövning och senare uteslöts
ur advokatsamfundet (Wahlström & Widstand). Boken lär vara lika färgrik som
hans personframträdanden … (utkommer i april).
Ingen har undgått Per Ahlmarks bok
om Tingsten: l)’ranniet begär förtroende
176
(Ratio, 353 s). Tingsten retade många
men höll också i gång debatten. Boken
återger ett urval av Tingstens inlägg om
utrikespolitik och diktaturer. Av den
egensinnige polske dramatikern Witold
Gombrowicz kommer nu Dagbok del II
på svenska (1957-61), Bonniers). Dessa
år befann sig Gombrowicz ännu i argentisk exil.
Lagom till 200-årsjubileet ger professor Gunnar von Proschwitz ut Gustav m:
Mannen bakom myten vari ges en bild av
den sammansatte kungen utifrån delar av
hans brevväxling (Wiken, 526 s). Samtidigt kompletteras den framgångsrika Carl
Larsson-utställningen i Stockholm nu
med konstnärens memoar Jag i nyutgåva,
med de bilder som ingick när boken 1931
först utkom (Forum). Om Carl Larsson
handlar också Lena Rydins bok Den lustfyllda vardagen (Bonniers) där man får
veta mer om hur familjen i Sundbom levde.
Filosofi och samhälle
Om Rätt och moral i ett modernt borgerligt Sverige handlar årets Ratioantologi
(red Erik Dahmen). Bland uppsatserna
märks Hans L Zetterbergs analyser av
skilda länders borgerliga värderingar. Vilka värden kommer en återuppbyggd
svensk borgerlighet att bygga på? Bland
övriga författare märks Anders Isaksson,
som gisslar de höga honnörsord som saknas i vardagens Sverige.
Äntligen har också den redan i en tidigare SvT annonserade antologin Gyllene
Åpplen kommit ut (huvudred Gunnar
Broberg, Atlantis). I verkets båda tjocka
volymer har redaktionern samlat och utgivit de mest betydande idehistoriska texterna i Sveriges historia.
l dag och i morgon
Inspirationens ljus har Hans Dahlberg
(red) kallat en svit Sverige-skildringar
med sikte på världsutställningen i Sevilla i
vår (Wiken, 224 s).
Vägen till Rosenbad heter journalisten Mats Gezelius initierade skildring av
förra årets val som gav de borgerliga
makten (Bonnier Fakta, 250 s). Insiderbrott och andra informationsbrott är en
bok som presenterar den nya insiderlagen. Författare är advokaten Lars G
Mattsson (Raben & Sjögren, 120 s).
Nobelpristagaren Joseph Brodsky reser varje år till Venedig. Om staden och
dess estetiska inflytande handlar boken
De dömdas kaj (Wahlström & Widstrand).