Bo Lundgren; Skattepolitiskt systemskifte


1992


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

BO LUNDGREN:
skattepolitiskt
systemskifte
Den nya regeringens skattepolitik är en kraftfull signal om att ett
ekonomiskt-politiskt systemskifte inletts i Sverige. l detta är
strategiska skattesänkningar
både mål och medel.
Det måste vara en målsättning att sänka det totala skattetrycket åtminstone ner till vad
som skulle kunna kallas en högre EG-nivå.
Bo Lundgren är skatteminister.
I
Sverige har sedan länge den offentliga sektorn – med sina monopol –
vuxit sig allt större på den privata
konkurrensutsatta sektorns bekostnad.
Det har i sin tur lett till rekordhöga skatter. Sedan den nya regeringen trädde till
efter valet har ett systemskifte inletts med
syfte att återföra Sverige till den marknadsekonomiska familjen, även i sektorer
som traditionellt styrts på ett planekonomiskt sätt – vården, barnomsorgen och
skolan för att nämna några exempel.
Sveriges grundläggande ekonomiska
problem är till övervägande del strukturella. Under alltför lång tid har de privata,
konkurrensutsatta, sektorerna krympts
för att ge utrymme åt de offentliga systemens tillväxt. Detta orsakade ett växande
skattetryck. skattekvoten uppgick 1990
till 56,1 procent av BNP, den industrialiserade världens högsta. Det måste vara en
målsättning att sänka det totala skattetrycket, åtminstone ner till vad som skulle
kunna kallas en högre EG-nivå under
1990-talet.
En sådan politik har redan inletts.
1992 väntas skattekvoten uppgå till 52,9
procent. För de kommande åren har regeringen aviserat sänkningar på ungefår 10
miljarder kronor årligen.
Det är inte förvånande att de snedvridningar de offentliga monopolen, transfereringarna och de höga skatterna leder
till, har dämpat Sveriges ekonomiska utveckling.
Förutsättningar för ökad tillväxt
Det kan i detta sammanhang vara intressant att fundera över vilka institutionella
faktorer som är grundläggande för ekonomisk tillväxt och vilken betydelse dessa
egentligen har. Professor Gerald W Scully

139
Genomsnittligt Skattetryck och tillväxt i 23 OECD-Iänder 1970-1990
skoltelryck
procent
50
Svorlgo0
45 oDanmari< OHorgo
Hodorl&ndoma0
llsolglon
40
8
luumburg
Ostorrike
35
Hra Zooland0
°Kanada
30 Sc:hwotz0 HallonD o
0 Grekland
USA
0 PortugalAustrallen°
25
Spanieno
OJapan
20 ’””’1”0
Genomsnittlig+—f——1—-+—+—-+—–1lf—–1lf—’~:.;_–ll tillväxt
K&ua1 OEco 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 procent
vid University of Texas har i uppsatser
och artiklar publicerade i bl a Journal of
Economic Growth visat att ekonomisk
tillväxt är intimt förknippad med graden
av frihet, såväl i ekonomiska som politiska hänseenden.
I en omfattande undersökning av 115
ekonomier under perioden 1960-80 har
Scully funnit att nationer med hög grad av
ekonomisk och politisk frihet har en genomsnittlig årlig BNP-ökning som är tre
gånger större än i länder med slutna politiska system där bl a äganderätten inte
respekteras och där marknadens roll i varierande utsträckning övertagits av staten.
slutsatsen måste vara att uppbrutna
offentliga monopol, avregleringar och
sänkta skatter ger förutsättningar för
ökad tillväxt också i den svenska ekonomin. Det går inte att hävda att alla skattesänkningar med automatik är direkt tillväxtfrämjande. Det lär inte bli högre tillväxt till följd av en alkoholskattesänkning.
Diagrammet visar ändå att det finns ett
samband mellan skattetryck och tillväxt.
Detta samband må vara en grov approximation men visar ändå hur ett högt
skatteuttag och stora skattekilar snedvrider prissignaler och incitamentsstruktur
och således skadar ekonomins tillväxtpotential på lång sikt.
Den amerikanske ekonomen Paul
Krugman, ofta citerad som motståndare
till skattesänkningar och förespråkare för
en stor och aktiv offentlig sektor, menar i
sin bok ”The age of dirninished expectations” (1990) att ”givet att det största
problemet med den amerikanska ekonomin är låg produktivitet, är det svårt att
argumentera för skattehöjningar som kan
minska incitamenten, även om några skapar sig stora förmögenheter trots ringa
motprestation”.
Den typ av skattehöjningar som genom
l
l
140
åren gett det höga svenska skattetrycket,
torde således enligt Krogmans resonemang inte vara aktuell ens i USA, med 30
procents skattetryck. Med hänsyn till de
svenska skatterna, den låga produktiviteten, den offentliga sektoms storlek och
den snedvridning i incitamentsstrukturen
detta för med sig torde Krugmans resonemang istället ge argument för rejäla skattesänkningar i Sverige.
En liberal revolution
Den utvecklingskraft som under perioden
1870 till 1970 ledde till att Sverige hade
världens starkaste tillväxt per capita, näst
Japan, måste återskapas. Det kräver att
gränserna för offentlig verksamhet tydligare klargörs.
Staten och det offentliga skall i princip
inte göra sådant som det fria samhället
kan göra bättre eller lika väl. Det gäller industriproduktion såväl som barnomsorg,
sjukvård och utbildning. Med svenska
mått mätt innebär en sådan ändring av
politikens inriktning en, i ordets verkliga
bemärkelse, liberal revolution.
Under hösten har regeringen inlett
denna process. I det budgetförslag som
regeringen presenterade i början av januari i år redovisas strukturförändringar i
de offentliga systemen som också ger besparingar för helåret 1993 på hela 27 miljarder kronor – något som hittills aldrig
inträffat i ett land där de offentliga utgifterna ökat nära nog slentrianmässigt.
Jämfört med 1991 har skattesänkningar på 15-17 miljarder kronor genomförts
1992 och just nu planeras för de skattesänkningar som skall genomföras de
kommande åren. I årets finansplan anges
utrymmet till ca 10 miljarder per år fram
till mitten av 1990-talet.
I första hand måste de skatter som skadar tillväxten sänkas eller tas bort. Därnäst gäller det att svara upp mot de krav
på den svenska skattelagstiftningen som
ställs med anledning av den ekonomiska
integrationen i Europa. På en rad områ-
den blir sänkningar av skattema nödvändiga. Det gäller flera indirekta skatter;
mervärdesskatten måste sänkas, kilometerskatten måste slopas och energibeskattningen måste (med hänsyn till miljö-
effekter) anpassas till konkurrensen från
andra länder.
Uppbrutna offentliga monopol, avregleringar och sänkta skatter ger
förutsättningar för ökad tillväxt.
I takt med att ekonomin förbättras under 90-talet, blir det möjligt att genomföra ytterligare generella skattesänkningar som ökar medborgarnas valfrihet.
Under mars månad presenterades två
viktigare rapporter som visar behovet av
skattesänkningar inför EG-medlemskapet. slutsatserna i båda rapporterna, liksom i SNS-rapporten från januari, är klar.
Såväl de indirekta skattema som kapitalinkomtstska~ema måste sänkas om vi
skall kunna ta tillvara de möjligheter som
ett framtida EG-medlemskap erbjuder.
Oansvarig oppositionspolitik
Mot bakgrund av det ekonomiska läget
och behovet att gå till grunden med strukturproblemen i svensk ekonomi; framstår
den socialdemokratiska motbudgeten
som ett tydligt exempel på en oansvarig
oppositionspolitik. Socialdemokraterna
återgår till gammal retorik om orättfårdig
skattepolitik och orättvisa fördelningseffekter utan hänsyn till att fördelning förutsätter att det finns något att fördela.
Man vill fortsätta den socialdemokratiska politik som drivit riskvilligt kapital
och idoga entreprenörer ur landet. Genom den socialdemokratiska skattemotionen skulle skattetrycket komma att hö-
jas med nästan 10 miljarder kronor. Den
politiken är det verkliga hotet mot välfärden.
Förmögenhetsskatten vill socialdemokraterna återinföra eftersom ett avskaffande skulle innebära ”ett omotiverat
gynnande av ägare av stora förmögenheter” och ”ett fördelningspolitiskt oacceptabelt gynnande av personer med stora
förmögenheter och därmed stor skattebetalningsförmåga”.
Däremot vill man reformera förmö-
genhetsskatten genom en omfattande
breddning av skattebasen och sänkta
skattesatser enligt ett gammalt förslag
som finns redovisat mera grundligt i en
departementspromemoria från 1990.
Kort sagt skulle förslaget öka skatten på
arbetanqe kapital och minska den på placeringskapital.
Detta är givetvis fullkomligt fel medicin
för Sverige. Enligt ekon dr Hans Lindkvists undersökningar (Ekonomisk debatt 7/91) skulle detta förslag verka menligt på skatteintäkterna och samhällsekonomin ”dels genom att förmögenhetsskatteintäkterna långsiktigt skulle minskas, dels genom att många av dem som visat sig kapabla att skapa sysselsättning
och tillväxt i samhället skulle lämna landet”.
Det skulle vara intressant att någon
gång få höra Allan Larsson, Ingvar Carlsson eller Mona Sahlin förklara på vilket
sätt en skatt som driver företagande och
141
sysselsättning ur landet är mera fördelningspolitiskt acceptabel än en politik
som syftar till tillväxt, valfrihet och nya
arbetstillfållen.
Lindkvists undersökningar visar att
nuvärdet av skattebortfallet uppgår till
minst 75 procent av nuvärdet av statens
totala förmögenhets- och arvsskatteintäkter. Till detta skallläggas de samhällsekonomiska kostnaderna för den ”brain
drain” som uppstår när dugliga entreprenörer lämnar landet och tar sina ideer, sitt
kapital och sina arbetstillfållen med sig.
Flera andra skattehöjningar som socialdemokraterna föreslår skulle få liknande konsekvenser. Så vill man omedelbart återinföra skatt på arbetande kapital
och menar att arvsskatten liksom kapitalinkomstbeskattningen borde återgå till
det som gällde tidigare.
Attraktivt för utländska investerare
Den svenska kapitalinkomstbeskattningen har ur internationell synvinkel länge
varit för hög. Detta har tillsammans med
annan beskattning av kapital bidragit till
att göra Sverige mindre attraktivt för såväl
inhemskt som utländskt kapital. Dessutom försvårar och hämmar en hög beskattning på detta område hushållssparandet
– något som är avgörande för såväl tillväxten som den enskildes personliga
trygghet och valfrihet. Genom att sänka
kapitalinkomstskatten från 30 procent
ner till25 procent fr o m 1993 stimulerar
regeringen sparandet, samtidigt som låntagande motverkas. Det förbättrar möjligheterna att hålla nere räntenivån genom
att kapitaltillgången ökar. Därmed förbättras investeringsförutsättningama. Det
gör det också mera intressant för utländska investerare att söka sig till Sverige.
142
Den svenska bolagsskatten är numera
mycket konkurrenskraftig. En nyligen
publicerad OECD-rapport, ”Taxing Profits in a Global Economy”, OECD, december 1991, visar Sveriges attraktiva fö-
retagsbeskattning. Det är för oss en extra
poäng att konstatera att den nuvarande
bredbasiga bolagsbeskattningen med låga
formella skattesatser överensstämmer
med en moderat riksdagsmotion från
1985.
Tabellen visar genomsnittliga skattekilar för internationella direktinvesteringar
till olika OECD-länder. (Ovägda genomsnitt. Gemensam inflationstakt, tillgångsstruktur och genomsnittlig finansieringsmix. Realränta = 5 %. Enbart bolagsskatt. Procentenheter.)
Australien 3,2
Österrike 2,1
Belgien 1,8
Kanada 3,4
Danmark 2,2
Finland 2,3
Frankrike 2,9
TYskland 1,4
Grekland 2,5
Island 4,2
Irland 1,8
Italien 2,2
Japan 3,1
Luxemburg 2,5
Nederländerna 2,1
NyaZeeland 4,7
Norge 1,6
Portugal 2,9
Spanien 3,1
Sverige 1,4
Schweiz 2,0
lnurkiet 3,2
Storbritannien 2,0
USA 2,5
Genomsnitt 2,5
Som framgår av tabellen har Sverige
mycket förmånliga skattevillkor för internationella direktinvesteringar. Med beaktande av svensk bolagsskatt, utländska
bolagsskatter och dubbelbeskattningsavtalen är Sverige, vid sidan av Tyskland,
det mest förmånliga landet för utlandsinvesteringar. Den svenska bolagsskattestrukturen är den dominerande faktorn
bakom detta.
Vägs även ägarskattema in i resonemanget blir Sveriges situation en annan
och sämre. På grund av våra jämförelsevis
höga kapitalinkomstskatter försvåras
riskkapitalbildningen och därmed förloras många chanser till investerinag i ett
annars alltmer konkurrenskraftigt företagsklimat
Genom den socialdemokratis
skattemotionen skulle skattetrycke
komma att höfas med nästan l
miljarder. Den politiken är det verk
liga hotet mot välfärden.
Systemskiftet har inletts
Den nya regeringens skattepolitik är e
kraftfull signal om att ett ekonomiskt-po
litiskt systemskifte inletts i Sverige. I dett
är strategiska skattesänkningar både m·
ochmedeL
skattesänkningarna är medel för at
skapa förutsättningar för tillväxt. Skatte
sänkningar är också nödvändiga om v
skall kunna utnyttja de fördelar som et
framtida EG-medlemskap ger oss fullt ut
skattesänkningarna är också ett mål i si
för en politik som syftar till att mänDisko
skall ha rätten att bestämma över en s
stor del som möjligt av sina egna arbetsin
komster.
När vi så småningom har sänkt skatte
som syftar till tillväxt och förutsätts a
EG-medlemskapet, kommer det att upp
stå en allt starkare ideologisk debatt i Sve
rige om skattema och friheten – om med
borgamas rätt att själva besluta över sin
inkomster. I den debatten måste vi mode
rater stå väl förberedda som det liberal
alternativet i svensk skattepolitik.