Lillemor Lindberg; Sin egen lyckas smed
1992
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
432
egna bokliga utflykter bland t ex gagauzer, lemker och östfriser svårare.
Skall man ut på resa i Europa så kan
man slå upp Karlssons bokför att få ideer.
Nog vore det värt några mils avstickare
från Autobahn, eller några tågbyten, för
att besöka sorberna, ett slaviskt folk mitt i
LILLEMOR LINDBERG:
Sin egen lyckas smed
D
ebatten om flyktingar och invandrare fokuseras nästan alltid på
problemen. Alla de som lyckats
talas det mera sällan om. Det är därför
välkommet att radiojournalisten Gunda
Magnusson intervjuat åtta invandrare
som startat egna företag i Sverige inom
vitt skilda branscher. Många kommer från
kapitalistiska länder där det är mera naturligt att äga företag än det länge varit i
Sverige. Men de har ofta mötts av attityden att invandrare bara kan arbeta i servicesektorn och därför etablerat sig på helt
andra områden är de ursprungligen utbildat sig för.
Gunda Magnusson: Sin egen lyckas
smed. Timbro 1992
Gemensamt för dem alla är att de kom till
Sverige innan den socialistiska omhändertagandefilosofin lyckats genomsyra
flyktingpolitiken. De hindrades därför
inte att själva försörja sig.
Som en röd tråd genom alla intervjuer
går betydelsen av att behärska svenska
gamla Östtyskland, eller friserna i norra
Nederländerna?
Förhoppningsvis kan Karlssons lilla
behändiga bok på drygt 170 sidor så små-
ningom kompletteras med något alleuropeiskt referensverk om folk och kulturer i
Europa.
språket. Det gäller inte bara att göra sig
förstådd utan att ständigt förbättra sina
svenskkunskaper så att man till sist behärskar även abstrakta begrepp. En nyttig
lärdom för politiker, lärare och tjänstemän som sysslar med invandrarfrågor.
Gunda Magnusson är en god intervjuare och lotsar läsaren genom de olika livsödena på ett mycket medryckande sätt.
Boken innehåller också en faktadeL
Att så många olika uppgifter om antalet
invandrare i Sverige cirkulerar beror bl a
på att det sällan definieras vad en ”invandrare” är. Håller man sig till siffran för
utrikes födda, så utgör de 8,9% av befolkningen eller nästan var elfte invånare i
Sverige. Men 1989 kom 42% av alla utrikesfödda från Norden. Den stora förändringen är att bara 8 % av de utiandsfödda
kom från länder utom Europa 1970 medan ungefär var tredje gör det nu.
Debatten kring den svenska invandrarpolitiken är ensidig och brister alltför ofta
i överblick och balans. Det krävs mer av
det slags debattinlägg som Gunda Magnusson presenterar.
egna bokliga utflykter bland t ex gagauzer, lemker och östfriser svårare.
Skall man ut på resa i Europa så kan
man slå upp Karlssons bokför att få ideer.
Nog vore det värt några mils avstickare
från Autobahn, eller några tågbyten, för
att besöka sorberna, ett slaviskt folk mitt i
LILLEMOR LINDBERG:
Sin egen lyckas smed
D
ebatten om flyktingar och invandrare fokuseras nästan alltid på
problemen. Alla de som lyckats
talas det mera sällan om. Det är därför
välkommet att radiojournalisten Gunda
Magnusson intervjuat åtta invandrare
som startat egna företag i Sverige inom
vitt skilda branscher. Många kommer från
kapitalistiska länder där det är mera naturligt att äga företag än det länge varit i
Sverige. Men de har ofta mötts av attityden att invandrare bara kan arbeta i servicesektorn och därför etablerat sig på helt
andra områden är de ursprungligen utbildat sig för.
Gunda Magnusson: Sin egen lyckas
smed. Timbro 1992
Gemensamt för dem alla är att de kom till
Sverige innan den socialistiska omhändertagandefilosofin lyckats genomsyra
flyktingpolitiken. De hindrades därför
inte att själva försörja sig.
Som en röd tråd genom alla intervjuer
går betydelsen av att behärska svenska
gamla Östtyskland, eller friserna i norra
Nederländerna?
Förhoppningsvis kan Karlssons lilla
behändiga bok på drygt 170 sidor så små-
ningom kompletteras med något alleuropeiskt referensverk om folk och kulturer i
Europa.
språket. Det gäller inte bara att göra sig
förstådd utan att ständigt förbättra sina
svenskkunskaper så att man till sist behärskar även abstrakta begrepp. En nyttig
lärdom för politiker, lärare och tjänstemän som sysslar med invandrarfrågor.
Gunda Magnusson är en god intervjuare och lotsar läsaren genom de olika livsödena på ett mycket medryckande sätt.
Boken innehåller också en faktadeL
Att så många olika uppgifter om antalet
invandrare i Sverige cirkulerar beror bl a
på att det sällan definieras vad en ”invandrare” är. Håller man sig till siffran för
utrikes födda, så utgör de 8,9% av befolkningen eller nästan var elfte invånare i
Sverige. Men 1989 kom 42% av alla utrikesfödda från Norden. Den stora förändringen är att bara 8 % av de utiandsfödda
kom från länder utom Europa 1970 medan ungefär var tredje gör det nu.
Debatten kring den svenska invandrarpolitiken är ensidig och brister alltför ofta
i överblick och balans. Det krävs mer av
det slags debattinlägg som Gunda Magnusson presenterar.