Curt Nicolin; Det etiska underskottet
1993
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
l
\
l
——–~
DET ETISKA UNDERSKOTTET
CURT NICOLIN
Norman Barry harskrivit boken ”FAIR PIAY”- omföretagandels moral, vilkengivit Curt
Nieofin anledning till nedanstående reflektioner.
D
et är svårt att värdera
moralen hos en viss grupp
av människor i ett samhälle. Den hänger ihop.
Företag existerar inte utan kunder, utan
anställda, utan politiker etc. Det är
moralen hos alla dessa, som på ett eller
annat sätt har inflytande på foretagers
moral. Förutsättningar for en marknadsekonomi – och det är i en sådan
Barry’s undersökningar rör sig – är en
samhällsstruktur med ekonomisk frihet
som en avgörande ingrediens. Främmande för marknadsekonomi är
monopol, karteller och subventioner.
uppfinningar skyddas av patent for att ge
skaparen av lösningarna kurage att åta
sig den ansträngande utvecklingen fram
till fårdig marknadsforing.
Filosofen Immanuel Kant säger om
friheten; ”Vi skall eftersträva en
konstitution som uppnår den största
möjliga friheten genom att utforma
lagarna på ett sådant sätt, att frihet for
envar kan samexistera med frihet for
all ”a .
Lagbrott måste beivras
Även om lagarna tillforsäkrar personligt
ägande, räckerinte det, om lagbrott inte
Undantag är situationer, där ett foretag beivras. Detsamma gäller om fri
genom uppfinningar eller teknologiska konkurrens. Den är inte ett faktum,
landvinningar far en monopolliknande därfor att den är inskriven i lagarna utan
ställning. Det är också riktigt, att blir ett faktum, om de som bryter mot
dem, bestraffas.
CURT NICOLIN är tck11 rlr.
Sverige har i år fatt en ny konkurrenslag anpassad till EGs motsvarighet. I
346 SVE N SK Tt DS KI<I FT
anledninghärav uttalargeneraldirektören
iKonkurrensverketJörgen Holgersson:
”Konkurrenslagstiftningens kraftigaste
rekvisitet fåreligger, leder det givetvis
till en skolning av dessa människor, att
bedrägeri är lönsamt och fåga riskfYllt.
verkanligger i signalsystemet. Regering Den fåreställningen sprider sig då till alla
och riksdag pekar ut att det är meningen möjliga områden, t ex snatteri och
att konkurrenter ska konkurrera med inbrott.
varandra och att det är viktigt att de gör Etiska standarden
det. Det har inte alltid tillmätts så stor Dessa exempel visar att näringslivet är
betydelse tidigare.” Om icke heller den
nya konkurrenslagens efterlevnad skall
beivras, tror vår regering då att vår
affärsetik kommer att bli bättre?
Situationen i Sverige är på denna
punkt, attvi harflera offentligamonopol;
vi har av staten accepterade monopol, vi
har en kartelliserad arbetsmarknad, och
dessutom gerstaten subventioner, vilket
är gift får den fria marknadsekonomin.
Detta kvarlämnar en knapp tredjedel av
ekonomin i ”fri konkurrens”, men
eftersom det tillhör ovanligheterna, att
brott mot den fria konkurrensen inom
dennasektor övervakas och överträdelse
bestraffas, är det i verkligheten en
utomordentligt inskränkt konkurrens,
som råder.Effekten av denna begränsade
konkurrens ärlägre effektivitet ochhögre
priser än i länder med effektiv konkurrens.
Omstatentillfårsäkrarmänniskor100
procents ersättning får sjukfrånvaro, får
frånvaro får skötsel av sjukt barn, får
frånvaro på grund av arbetsskada etc.
starkt påverkat av den etiska standarden
isamhället, vare sigdeninitialtåstadkorns
av bristtålliga insatser från riksdag och
regering ellerallmänsvagetik isamhället.
Detärdå naturligt attfinna enfortsättning
som sprider sig in i fåretagen och bland
fåretagarna. Här gäller samma sak.
Lagarnas efterlevnad måste övervakas
och överträdelse beivras. När stat och
kommun under tio år disponerat över
60 procent av BNP, och nu under
krisen över 70 procent, kan ingen påstå
att det råder full ekonomisk frihet i
landet. När majoriteten av invånarnas
prestationer disponeras av stat och
kommun, är det en mycket allvarlig
inskränkningi den ekonomiska friheten.
Detta har fullt fåljdriktigt medfårt att
OECD i medeltal mellan 1965 och
1991 haft en tillväxt som överstigit
Sveriges med 26 procent. Att i ett gravt
oetiskt samhälle fårvänta att högsta etik
råder i en sektor, t ex inom affärslivet, är
nog en ganska naiv fåreställning.
och man ytterst sällan bestraffar dem, Egoistiska motiv
som utnyttjar denna ersättning utan att Som Barry mycket riktigt påpekar, är
SVENSK TIOSKRIFT 347
det brukligt att framhålla den ledande
strategien for privata företag som
vinstmaximering, ett uttryck som skulle
belysa deras renodlade egoistiska motiv
for sin verksamhet. Privata foretag är
inte till for att berika sina ägare. De är till
for att leverera varor och service till
samhälle och invånare. Den foretagare,
somi den processen inte formår generera
ett överskott att betala räntor på lån och
kompensation for riskkapital samtskatter,
tvingas reducera eller lägga ned sin
välsignelsebringande verksamhet. På en
marknad, där verkligt fri konkurrens
existerar och hålls i helgd av myndigheterna, är vinnaren på marknaden den
som gjort den bästa insatsen. Oetisk blir
den härprocessen, om marknadens frihet
inte hålls i helgd. Det betyder, att
samhällets rättsvårdande myndigheterhar
ett avgörande inflytande på marknadens
etik.
Varierande etisk nivå
Sammanfattningsvis är det min uppfattning, att alla grupperi dagens svenska
samhälle brister i god etik, men det är
lika sant, att det är gott om individer,
som har en mycket hög etik, och det
gäller också i alla samhällsgrupper.
Barry framhåller också den vanliga
foreställningen, att det är foretagen, som
forstör den naturliga miljön. Det är
populärt att ropa på miljölagstiftning
och miljöavgifter for att komma till rätta
med dessa problem.
Låt oss då forst konstatera, att
marknadsekonomierna har klarat
miljöfrågorna grundligt överlägset i
forhållande till de socialistiska ekonomierna, som uppvisar rena skräckexempel på vanvård. Med den vidgade
kunskapen om vikten att vårda miljön
med propaganda, med vissalagstiftrungar
och vissa skatter, har utvecklingen vänt
i positiv riktning. Min uppfattning är,
att samarbete mellan myndigheter och
näringsliv är avgörande viktigt i
sammanhanget. Man hör numera ofta
industrin framhålla, att den har de bästa
möjligheterna att göra positiva insatser.
I en fri marknadsekonomi växer
kunskapsmassan mycketsnabbt.Vidgade
kunskaper ger utomordentliga möjligheteratt reducera negativamiljöeffekter,
ökaproduktion enoch sänkakostnaderna
samtidigt. I själva verket är vi på väg in
i ett kunskapsintensivt samhälle i långt
större utsträckning än tidigare. Om en
hög standard av ekonomisk frihet far
bestå, är det min övertygelse, att världen
t ex inte ens är i närheten av uttömda
energitillgångar; i själva verket kommer
nya lösningar och nya energikällor att
utfonnas med kommande kunskaper. I
hela denna process är god etik avgörande
viktig. På motsvarande sätt är det med
avfall och forgiftning. Det behövs också
internationellt samarbete. Ett exempel
kan vara Ö stersjöns forgiftning.
Under de senaste åren har självrisk
348 SveNsK T IDsKRIFT
infarts i ett flertal socialforsäkringar och
kornmer med största säkerhet att inforas
även for övriga. Resultatet har också
inställt sig i kraftigt minskad frånvaro
från arbete. Detta har bidragit till övertalighet i foretagen och ökade friställningar. storleksordningen 150 000
människor, som for två år sedan var
registrerade som anställda men frånvarande, återfinns idag som arbetslösa
eller motsvarar storleksordningen en
tredjedel av den ökning i arbetslöshet,
som utmärker krisen i Sverige. Men
innebörden är, att socialförsäkringarnas
destruktiva effekt på etiken i Sverige är
på väg att försvinna.
Försummad Kristendom
Det är angeläget att höja etikens kvalitet
i Sverige. God etik fårvärvas vanligen
vid livets början. Den som inte före tio
års ålderlärt sigvad som är rätt och orätt,
har liten chans att göra det senare ilivet.
God etik vinner terräng genom föredöme, fostran och självdisciplin. Genom
kraftigt ökade skilsmässor, ökat antal
enföräldersfamiljer, dubbelarbetande
föräldrar, har familjens fostran av det
växande släktet i god etik allvarligt försvagats. Till detta bidrar även bristande
etik hos alltfor många föräldrar. Även
skolorna torde ha minskat sin insats i
detta stycke. Kristendomsundervisning
förekommer ju numera under ämnet
religion. Tusen år som kristet samhälle
och femhundra år som protestantiskt
motiverar inte en extra satsning på kristendomsundervisning!Jag menar givetvis att vi också skall undervisa i andra
religioner, men kristendomen borde
ändå komma steget fåre med hänsyn till
den ställning den har i det svenska samhället. Kristendomsundervisningen var
ett utomordentligt tillfålle för skolorna
att befordra elevernas förståelse för etik.
Skolans ansvar viktigt
Skolansengagemenibarnens etiskafostran
särskilt under de fårsta skolåren måste
markant förstärkas. Det torde vara viktigt
att skolans arbete läggs om på ett sådant
sätt, att eleverna mera effektivt stimuleras
att lära och forstå än att insupa kunskap
från en kateder. Den relativt passiva
tillvaron i klassrummet under tolv års
skolgång kan inte vara det bästa sättet att
fostra till personlighet. skolanmåstevidare
säkerställa, att alla elever förvärvar
förkunskaper för att kunna tillgodogöra
sig den därefter följande undervisningen.
Detvore både god etik och rationellt från
skolanssida.Därmedbleve ocksåsamvaron
mellan elever och lärare så mycket bättre.
Det talas så mycket om skatter, bidrag,
ekonomiskpolitik, räntor, sparande, m m
för lösandetav kriseni Sverige. Detärnog
i sig viktigt, men avgörande för ett folks
framgång är FRIHET, ETIK OCH
KOMPETENS. Sverige är inget undantag.
SVENS K T !OSKR I FT 349
\
l
——–~
DET ETISKA UNDERSKOTTET
CURT NICOLIN
Norman Barry harskrivit boken ”FAIR PIAY”- omföretagandels moral, vilkengivit Curt
Nieofin anledning till nedanstående reflektioner.
D
et är svårt att värdera
moralen hos en viss grupp
av människor i ett samhälle. Den hänger ihop.
Företag existerar inte utan kunder, utan
anställda, utan politiker etc. Det är
moralen hos alla dessa, som på ett eller
annat sätt har inflytande på foretagers
moral. Förutsättningar for en marknadsekonomi – och det är i en sådan
Barry’s undersökningar rör sig – är en
samhällsstruktur med ekonomisk frihet
som en avgörande ingrediens. Främmande för marknadsekonomi är
monopol, karteller och subventioner.
uppfinningar skyddas av patent for att ge
skaparen av lösningarna kurage att åta
sig den ansträngande utvecklingen fram
till fårdig marknadsforing.
Filosofen Immanuel Kant säger om
friheten; ”Vi skall eftersträva en
konstitution som uppnår den största
möjliga friheten genom att utforma
lagarna på ett sådant sätt, att frihet for
envar kan samexistera med frihet for
all ”a .
Lagbrott måste beivras
Även om lagarna tillforsäkrar personligt
ägande, räckerinte det, om lagbrott inte
Undantag är situationer, där ett foretag beivras. Detsamma gäller om fri
genom uppfinningar eller teknologiska konkurrens. Den är inte ett faktum,
landvinningar far en monopolliknande därfor att den är inskriven i lagarna utan
ställning. Det är också riktigt, att blir ett faktum, om de som bryter mot
dem, bestraffas.
CURT NICOLIN är tck11 rlr.
Sverige har i år fatt en ny konkurrenslag anpassad till EGs motsvarighet. I
346 SVE N SK Tt DS KI<I FT
anledninghärav uttalargeneraldirektören
iKonkurrensverketJörgen Holgersson:
”Konkurrenslagstiftningens kraftigaste
rekvisitet fåreligger, leder det givetvis
till en skolning av dessa människor, att
bedrägeri är lönsamt och fåga riskfYllt.
verkanligger i signalsystemet. Regering Den fåreställningen sprider sig då till alla
och riksdag pekar ut att det är meningen möjliga områden, t ex snatteri och
att konkurrenter ska konkurrera med inbrott.
varandra och att det är viktigt att de gör Etiska standarden
det. Det har inte alltid tillmätts så stor Dessa exempel visar att näringslivet är
betydelse tidigare.” Om icke heller den
nya konkurrenslagens efterlevnad skall
beivras, tror vår regering då att vår
affärsetik kommer att bli bättre?
Situationen i Sverige är på denna
punkt, attvi harflera offentligamonopol;
vi har av staten accepterade monopol, vi
har en kartelliserad arbetsmarknad, och
dessutom gerstaten subventioner, vilket
är gift får den fria marknadsekonomin.
Detta kvarlämnar en knapp tredjedel av
ekonomin i ”fri konkurrens”, men
eftersom det tillhör ovanligheterna, att
brott mot den fria konkurrensen inom
dennasektor övervakas och överträdelse
bestraffas, är det i verkligheten en
utomordentligt inskränkt konkurrens,
som råder.Effekten av denna begränsade
konkurrens ärlägre effektivitet ochhögre
priser än i länder med effektiv konkurrens.
Omstatentillfårsäkrarmänniskor100
procents ersättning får sjukfrånvaro, får
frånvaro får skötsel av sjukt barn, får
frånvaro på grund av arbetsskada etc.
starkt påverkat av den etiska standarden
isamhället, vare sigdeninitialtåstadkorns
av bristtålliga insatser från riksdag och
regering ellerallmänsvagetik isamhället.
Detärdå naturligt attfinna enfortsättning
som sprider sig in i fåretagen och bland
fåretagarna. Här gäller samma sak.
Lagarnas efterlevnad måste övervakas
och överträdelse beivras. När stat och
kommun under tio år disponerat över
60 procent av BNP, och nu under
krisen över 70 procent, kan ingen påstå
att det råder full ekonomisk frihet i
landet. När majoriteten av invånarnas
prestationer disponeras av stat och
kommun, är det en mycket allvarlig
inskränkningi den ekonomiska friheten.
Detta har fullt fåljdriktigt medfårt att
OECD i medeltal mellan 1965 och
1991 haft en tillväxt som överstigit
Sveriges med 26 procent. Att i ett gravt
oetiskt samhälle fårvänta att högsta etik
råder i en sektor, t ex inom affärslivet, är
nog en ganska naiv fåreställning.
och man ytterst sällan bestraffar dem, Egoistiska motiv
som utnyttjar denna ersättning utan att Som Barry mycket riktigt påpekar, är
SVENSK TIOSKRIFT 347
det brukligt att framhålla den ledande
strategien for privata företag som
vinstmaximering, ett uttryck som skulle
belysa deras renodlade egoistiska motiv
for sin verksamhet. Privata foretag är
inte till for att berika sina ägare. De är till
for att leverera varor och service till
samhälle och invånare. Den foretagare,
somi den processen inte formår generera
ett överskott att betala räntor på lån och
kompensation for riskkapital samtskatter,
tvingas reducera eller lägga ned sin
välsignelsebringande verksamhet. På en
marknad, där verkligt fri konkurrens
existerar och hålls i helgd av myndigheterna, är vinnaren på marknaden den
som gjort den bästa insatsen. Oetisk blir
den härprocessen, om marknadens frihet
inte hålls i helgd. Det betyder, att
samhällets rättsvårdande myndigheterhar
ett avgörande inflytande på marknadens
etik.
Varierande etisk nivå
Sammanfattningsvis är det min uppfattning, att alla grupperi dagens svenska
samhälle brister i god etik, men det är
lika sant, att det är gott om individer,
som har en mycket hög etik, och det
gäller också i alla samhällsgrupper.
Barry framhåller också den vanliga
foreställningen, att det är foretagen, som
forstör den naturliga miljön. Det är
populärt att ropa på miljölagstiftning
och miljöavgifter for att komma till rätta
med dessa problem.
Låt oss då forst konstatera, att
marknadsekonomierna har klarat
miljöfrågorna grundligt överlägset i
forhållande till de socialistiska ekonomierna, som uppvisar rena skräckexempel på vanvård. Med den vidgade
kunskapen om vikten att vårda miljön
med propaganda, med vissalagstiftrungar
och vissa skatter, har utvecklingen vänt
i positiv riktning. Min uppfattning är,
att samarbete mellan myndigheter och
näringsliv är avgörande viktigt i
sammanhanget. Man hör numera ofta
industrin framhålla, att den har de bästa
möjligheterna att göra positiva insatser.
I en fri marknadsekonomi växer
kunskapsmassan mycketsnabbt.Vidgade
kunskaper ger utomordentliga möjligheteratt reducera negativamiljöeffekter,
ökaproduktion enoch sänkakostnaderna
samtidigt. I själva verket är vi på väg in
i ett kunskapsintensivt samhälle i långt
större utsträckning än tidigare. Om en
hög standard av ekonomisk frihet far
bestå, är det min övertygelse, att världen
t ex inte ens är i närheten av uttömda
energitillgångar; i själva verket kommer
nya lösningar och nya energikällor att
utfonnas med kommande kunskaper. I
hela denna process är god etik avgörande
viktig. På motsvarande sätt är det med
avfall och forgiftning. Det behövs också
internationellt samarbete. Ett exempel
kan vara Ö stersjöns forgiftning.
Under de senaste åren har självrisk
348 SveNsK T IDsKRIFT
infarts i ett flertal socialforsäkringar och
kornmer med största säkerhet att inforas
även for övriga. Resultatet har också
inställt sig i kraftigt minskad frånvaro
från arbete. Detta har bidragit till övertalighet i foretagen och ökade friställningar. storleksordningen 150 000
människor, som for två år sedan var
registrerade som anställda men frånvarande, återfinns idag som arbetslösa
eller motsvarar storleksordningen en
tredjedel av den ökning i arbetslöshet,
som utmärker krisen i Sverige. Men
innebörden är, att socialförsäkringarnas
destruktiva effekt på etiken i Sverige är
på väg att försvinna.
Försummad Kristendom
Det är angeläget att höja etikens kvalitet
i Sverige. God etik fårvärvas vanligen
vid livets början. Den som inte före tio
års ålderlärt sigvad som är rätt och orätt,
har liten chans att göra det senare ilivet.
God etik vinner terräng genom föredöme, fostran och självdisciplin. Genom
kraftigt ökade skilsmässor, ökat antal
enföräldersfamiljer, dubbelarbetande
föräldrar, har familjens fostran av det
växande släktet i god etik allvarligt försvagats. Till detta bidrar även bristande
etik hos alltfor många föräldrar. Även
skolorna torde ha minskat sin insats i
detta stycke. Kristendomsundervisning
förekommer ju numera under ämnet
religion. Tusen år som kristet samhälle
och femhundra år som protestantiskt
motiverar inte en extra satsning på kristendomsundervisning!Jag menar givetvis att vi också skall undervisa i andra
religioner, men kristendomen borde
ändå komma steget fåre med hänsyn till
den ställning den har i det svenska samhället. Kristendomsundervisningen var
ett utomordentligt tillfålle för skolorna
att befordra elevernas förståelse för etik.
Skolans ansvar viktigt
Skolansengagemenibarnens etiskafostran
särskilt under de fårsta skolåren måste
markant förstärkas. Det torde vara viktigt
att skolans arbete läggs om på ett sådant
sätt, att eleverna mera effektivt stimuleras
att lära och forstå än att insupa kunskap
från en kateder. Den relativt passiva
tillvaron i klassrummet under tolv års
skolgång kan inte vara det bästa sättet att
fostra till personlighet. skolanmåstevidare
säkerställa, att alla elever förvärvar
förkunskaper för att kunna tillgodogöra
sig den därefter följande undervisningen.
Detvore både god etik och rationellt från
skolanssida.Därmedbleve ocksåsamvaron
mellan elever och lärare så mycket bättre.
Det talas så mycket om skatter, bidrag,
ekonomiskpolitik, räntor, sparande, m m
för lösandetav kriseni Sverige. Detärnog
i sig viktigt, men avgörande för ett folks
framgång är FRIHET, ETIK OCH
KOMPETENS. Sverige är inget undantag.
SVENS K T !OSKR I FT 349