Åke Tson Lovén; Om Tyskland i mitten
1991
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
—·· ~- – ··—
ÅKE T:SON LOVEN: l
Om ”Tyskland i mitten”
J
ag läste Christian Braws artikel
”Tyskland i mitten” i nr 8-9 1990
med häpnad. Låt mig med några exempel visa varför.
Braw lanserar teorin att om inte Darwin ”upphävt gränsen mellan människa
och djur” så hade inte Hitler kunnat lämna sitt ideologiska ”bidrag”. Frånsett denna i sig bisarra koppling så kan man ju
tycka att om Darwins teori om ”the survival of the fittest” skulle överföras på
mänskliga varelser så borde väl judarna
om några vara ett extremt bra exempel på
förmåga till survival”!
Braw jämställer sedan koloniala försyndelser, fransmännens hämndlystnad
efter första världskriget, baltutlämningen
och vår järnmalmsexport med koncentrationslägren. ”Alla Europas folk har sådana skuggor i sin historia men Tyskland
skiljer sig från andra folk därigenom att
det har gjort upp med sitt mörka förflutna.” Han säger också att ”folkmord” begåtts under vårt århundrade av Turkiet,
Sovjetunionen, Japan och Storbritannien.
Fruktansvärda illdåd har begåtts sedan
historiens gryning. Dessa kan givetvis
aldrig försvaras men de kan begripas. Orsakerna har varit erövrarlust, krig,
hämnd, hunger, rädsla, (perverterad) religiositet, eller trängtan efter guld, ära och
kvinnor. Judeutrotningen skiljer sig iprincip från dessa genom att den representerar den ”obegripliga onskan”. Såhär skriver Lance Morrow i amerikanska Time
Magazine i juni 1988: ”The Third Reich
was the greatest failure of civilization on
the planet … Germany repres~nted one of
the furthest advances of the culture, yet
the Third Reich profoundly perverted the
entire heritage of Western achievement. It
was as if Goethe had taken to eating human flesh.”
Av de ”folkmord” som Braw nämner är
endast Turkiets slaktande av 1-2 miljoner armenier under första världskriget ett
folkmord dock med starka inslag av en
nationell uppgörelse. Japan begick sina
skändligheter som en del av krigföringen
och Stalins storskaliga mördande var ett
vanvett som riktade sig urskillningslöst
mot alla som hans paranoida personlighet
uppfattade som ett hot mot hans makt. I
historiens ödesstunder tvingas man
ibland att välja emellan pest och kolera.
Så gjorde Churchill när Tyskland anföll
Sovjetunionen. Han sa: ”If Hitler invaded
Hell I would say a few nice words about
the Devil in the House of Commons.”
Beträffande Storbritanniens ”folkmord” så förmodar jag att Braw syftar på
de ”koncentrationsläger” som engelsmännen upprättade i samband med Boerkriget. Förvisso en skändlighet- som säkert
väckte avsky även i hemlandet. Ca 20 000
kvinnor och barn omkom. situationen på-
minner i viss mån om vad som hände i
Finland efter frihetskriget.
Vidare säger Braw: ”När Tredje riket
en gång bröt igenom tog många tyskar,
också övertygade kristna, detta som ett
Guds under, ja som en Guds uppenbarelse, något som är ofattbart efter 1945.” Behövde man verkligen vänta till1945 innan
det stod klart att Adolf Hitler inte var
sänd av Gud?
Till sist: ”Allt som sker är inte Guds uppenbarelse, inte ens om det sker i stor skala . . .” Vad menas?
ÅKE T:SON LOVEN: l
Om ”Tyskland i mitten”
J
ag läste Christian Braws artikel
”Tyskland i mitten” i nr 8-9 1990
med häpnad. Låt mig med några exempel visa varför.
Braw lanserar teorin att om inte Darwin ”upphävt gränsen mellan människa
och djur” så hade inte Hitler kunnat lämna sitt ideologiska ”bidrag”. Frånsett denna i sig bisarra koppling så kan man ju
tycka att om Darwins teori om ”the survival of the fittest” skulle överföras på
mänskliga varelser så borde väl judarna
om några vara ett extremt bra exempel på
förmåga till survival”!
Braw jämställer sedan koloniala försyndelser, fransmännens hämndlystnad
efter första världskriget, baltutlämningen
och vår järnmalmsexport med koncentrationslägren. ”Alla Europas folk har sådana skuggor i sin historia men Tyskland
skiljer sig från andra folk därigenom att
det har gjort upp med sitt mörka förflutna.” Han säger också att ”folkmord” begåtts under vårt århundrade av Turkiet,
Sovjetunionen, Japan och Storbritannien.
Fruktansvärda illdåd har begåtts sedan
historiens gryning. Dessa kan givetvis
aldrig försvaras men de kan begripas. Orsakerna har varit erövrarlust, krig,
hämnd, hunger, rädsla, (perverterad) religiositet, eller trängtan efter guld, ära och
kvinnor. Judeutrotningen skiljer sig iprincip från dessa genom att den representerar den ”obegripliga onskan”. Såhär skriver Lance Morrow i amerikanska Time
Magazine i juni 1988: ”The Third Reich
was the greatest failure of civilization on
the planet … Germany repres~nted one of
the furthest advances of the culture, yet
the Third Reich profoundly perverted the
entire heritage of Western achievement. It
was as if Goethe had taken to eating human flesh.”
Av de ”folkmord” som Braw nämner är
endast Turkiets slaktande av 1-2 miljoner armenier under första världskriget ett
folkmord dock med starka inslag av en
nationell uppgörelse. Japan begick sina
skändligheter som en del av krigföringen
och Stalins storskaliga mördande var ett
vanvett som riktade sig urskillningslöst
mot alla som hans paranoida personlighet
uppfattade som ett hot mot hans makt. I
historiens ödesstunder tvingas man
ibland att välja emellan pest och kolera.
Så gjorde Churchill när Tyskland anföll
Sovjetunionen. Han sa: ”If Hitler invaded
Hell I would say a few nice words about
the Devil in the House of Commons.”
Beträffande Storbritanniens ”folkmord” så förmodar jag att Braw syftar på
de ”koncentrationsläger” som engelsmännen upprättade i samband med Boerkriget. Förvisso en skändlighet- som säkert
väckte avsky även i hemlandet. Ca 20 000
kvinnor och barn omkom. situationen på-
minner i viss mån om vad som hände i
Finland efter frihetskriget.
Vidare säger Braw: ”När Tredje riket
en gång bröt igenom tog många tyskar,
också övertygade kristna, detta som ett
Guds under, ja som en Guds uppenbarelse, något som är ofattbart efter 1945.” Behövde man verkligen vänta till1945 innan
det stod klart att Adolf Hitler inte var
sänd av Gud?
Till sist: ”Allt som sker är inte Guds uppenbarelse, inte ens om det sker i stor skala . . .” Vad menas?