Per Dahl, Carl Johan Ljungberg; Nytt om litteratur


1991


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

UllERATUR
PER DAHL
CARL JOHAN LJUNGBERG:
Nytt om litteratur
skönlitteratur och klassiskt
D
em med ett horn i sidan till borgerligheten dras akademiledamoten Lars Forssell till i essä-
samlingen Vänner (Bra Böckers förlag),
med eljest väl uttryckta tankar om Lenny
Bruce, Erik Lindegren, Kar de Mumma
m fl.
Stockholm är huvudpersonen i en rad
av höstens romaner, i Lars Ahlins kvicka
skildring om 1930-talets konstakademielever Det florentinska vildsvinet (Bonniers) P-A Fogelströms Mödrar och sö-
ner s~m utspelas på Kungsholmen kring
1900 (Bonniers), i Niklas Rådströms
mörka berättelse Vänd ditt timglas med
motiv från 1790-talet (Gedins), samt i
Per Wästbergs Ljusets hjärta som trots
söderberg-anslaget förlagts till vår tid
(Bonniers). Till ett skumt kusthotell tar
Klas Östergren i år sina läsare i Partisaner och handelsmän (Bonniers).
Sintord heter Sven Delblancs tänkebok från sitt sjukläger, skriven när hans
plågor en tid lättade, en i allo beundransvärd bok (Bonniers, 79 s).
Av den finlandssvenske poeten Rabbe
Enckell nyutges en vital essä om konst
och konstuppfattning kallad Inledning
till modäm finlandssvensk lyrik (Söderström & Co, 117 s).
Som tips på vilka böcker man skall
läsa har kritikern Ruth Hallden skrivit En
Bra Bok: Femtio förslag med korta
orienteringar och bakgrund till några
klassiker (Bokförlaget EB, 191 s).
Historia
Vita mössor under röda fanor: vänsterstudenter, kulturradikalism och bildningsideal i Sverige 1880-1940 heter
en studie av Christer Skoglund (A&W
Internat., 1991) som avspeglar det nya
intresset för tidigare utbildnings- och
bildningsvägar i vårt land.
En detektivbragd har USA-historikern
Rosemarie Zagarri utfört med att ordna
utkasten till den biografi generalen och
presidenten George Washingtons assistent David Humphreys’ skrev, Life of
General Washington. Boken ger en enkel
men trovärdig bild av sitt föremåls karaktär (Univ of Georgia Press, 129 s).
Sjuårskrig och vardagsslit heter en utgåva av den nyländske dragonen Carl
Johan Aminoffs hågkomster från ett
långt liv, med tjänst bl a i Royal Suedois
under sjuårskriget vid 1700-talets mitt
(Utg Patrick Bruun, Sv Litt sällskapet i
Finland, 300 s). l Kleios väktare. Grekiska hävdatecknare skildrar Helsingforshistorikern Henrik Zilliacus bl a Herodotos, Thukydides och Polybios. (Sö-
derström & Co, 145 s). Fazer 100 heter
Jörn Donners historik över det stora finska konfektyr- och brödföretaget, som
blivit ett mönster för god Europa-integration (Söderström & Co, 205 s).
Från Danmark kommer nu volym 2 i
det ambitiösa projektet Dansk identitetshistorie (Red Ole Feldba:k, C A Reitzels
Forlag). Denna del heter Et yndigt land
1789-1848.
Om smakens och designens historia
handlar H Groth & F von der Schulenburgs superbt illustrerade Nyklassicismen i Sverige 1770-1850 med tonvikt
på inredning och möbler (Norstedts, 224
s). Lena Larssons Varje människa är ett
skåp belyser personligt, hur folkhemmets ”slit och släng”-ide kom till (Trevi,
224 s). Gunnar Hedin skriver om Kvalitet. Made in Sweden, där allt från
Baheos skiftnyckel, Malmstens möbler
och sagan om tändstickan finns med,
läckert illustrerat (Förord av S Bernadotte, Informationsförlaget, 300 s).
Ur Bernadotte-bibliotekets gömmor
är materialet hämtat i Svante Hedins
Kunglig bildskatt 1850-1950, en fängslande revy av oftast opublicerade foton
(Wiken, 253 s).
Biografi och personhistoria
En unik livsbana tecknas i toppspionen
George Blakes memoarer Inget annat
val. Blake som bl a var med om att bygga
den s k Berlintunneln flydde dramatiskt
till Sovjet sedan han dömts för spioneri i
England 1961 (Prisma, 336 s). Ett mera
stilla liv skildrar Pär Lagerkvists son
kemiprofessorn Ulf Lagerkvist i Den
bortvändes ansikte som ger inblickar i
diktarens umgänge och tankar (Brombergs, 152 s). Radiominnen är Nils-Olof
Franzens redogörelse för sin omfattande
insats under den svenska radions uppbyggnadstid. Här möter profiler som
Yngve Hugo, Hjalmar Gullberg, Maj Ödman och Lars Madsen.
Oscar Parland som blev uppskattad
för barndomsskildringen Den förtrollade
vägen kommer nu med Kunskap och inlevelse, en samling essäer om en kosmopolitisk uppväxt på Karelska näset (H
Schildts Förlag). Den estnisk-finländska
politikern och debattören Jutta Zilliacus
berättar om sin bakgrund och om släkt
och vänner i Gå över gränser (Söderström & Co).
Litteraturvetaren Bure Holmbäck ger i
Hjalmar Söderberg (N & K, 160 s) en
teckning av journalisten, debattören och
sedekritikern Söderberg, som bakom den
627
ledigt urbana stilen dolde starka känslor
för rätt och vett.
Filosofi
Nathan Rosenbergs och L E Birdzells
skarpsinniga bok om hur och varför
Europa blev den fria ekonomins vagga
har SNS förlag nu översatt under titeln
Västvärldens väg till välstånd (416 s).
Francesco Alberoni är känd för populära böcker bl a om vänskap och förälskelse. Nu granskar han lättläst en annan
stark och delvis tabuiserad kraft, Avund
(Bokförlaget Korpen, 220 s).
Om kriget heter strategen och krigsteoretikern Carl von Clausewitz’ bok
som nu utges i fullständig version på
svenska (Bonniers). Ingen glömd bok,
som debatten kring Irakkriget tidigare i
år visade.
Människokännedom förmedlar även
Anders Piltz’ briljanta och vackra Mellan
ängel och best (Aifabeta), i vilken han
låter läsaren möta det europeiska thomistiska idearvet
l dag och i morgon
Att välja väg. Finlands väg i Europa heter en kartläggning under medverkan av
Marianne Carlsson m fl (Söderström &
Co, 88 s). statsvetarna Göran Djupsund
och Lauri Korvanen belyser Politisk tradition: inlägg kring begreppet och företeelsen (Inst f finl-sv samhällsorientering, 88
s).
Nämnas bör även Bra Böckers och
Utbildningsradions eventuellt något dyra
Europasatsning Tidernas Europa, med
textboken Europeiska brytningsskeden
(Sten Andersson m fl) liksom folioverket
628
Utsikt mot Europa (Hans Furuhagen
m fl). De givna presentböckerna i jul! Nå-
got felaktig blev dock presentationen av
Vitterhetsakademiens skriftserie om
Europa i förra bokspalten i SvT. De fyra
separata volymerna utgivna av Natur och
Kultur heter Europa och rätten (av Stig
ANN-SOFIE NILSSON:
Strömholm), Den fauståska människan
(av Gunnar Eriksson), Kunskapens träd
(av Harry Järv) och Europas födelse (av
Sture Linner). De volymerna är snarast
dem som man köper till sig själv för att
läsa en dag under julen då helgfriden ger
chans till stimulerande eftertanke.
Vänsterns moraliska (o)skuld?
O
m förhållandet mellan ideer och
de handlingar som de ger upphov till, om de intellektuella och
makten handlar ”Vänsterns moraliska
skuld”, en samling uppsatser sprungna ur
ett seminarium som arrangerades av
Timbro i maj.
Per Ahlmark, Kay Glans, Lars Gustafsson, Erik Hörstadius, Paul Johnson och
Per T Ohlsson: Vänsterns moraliska
skuld. Timbro 1991
Att tankar åtföljs av ett moraliskt ansvar
har vi sett i Östeuropa, där företrädare
för de gamla regimerna ställts till svars
för sin ideologi och den politik som följt
därav. Men hos de vänsterintellektuella
elittrupper vars förkärlek för ”progressiva” experiment i Tredje Världen i högsta
grad påverkade svensk biståndspolitik är
man, inte helt förvånande, betydligt mera
tveksamma gentemot frågan om medan- . svar och skuld.
”Kan den vänster som lånade sina
pennor åt planekonomi och partidiktaturens utövare undkomma sitt ansvar?
Är inte vi , västvärldens radikala intellektuella, medskyldiga till decennier av tyranni och fattigdom i socialismens
namn?”, frågar Anders Björnson i ett citat i bokens inledning. Ett utkrävande av
ansvar enligt Timbromodell vore emellertid, enligt denne debattör, att likställa
med en anti-intellektuell häxjakt i renodlad McCarthyanda.
Men svaret på den sista av frågorna
ovan måste givetvis bli ett tveklöst ja, på
samma vis som liberala företrädare regelmässigt tilldelas ett ansvar för all politik
med något slag av marknadsekonomiska
förtecken.
I botten på de vänsterintellektuella
ställningstaganden som alltför ofta har
verkat i det exotiska förtryckets tjänst ligger en känsla av främlingskap gentemot
den egna kulturen. På trettiotalet var det
västvärldens fattigdom och brister som
utgjorde grunden för den intellektuella
kritiken: på sextiotalet och därefter är det
samma samhälles överflöd man vänder
sig emot.