Carl Johan Ljungberg; Än lever jakobinerna


1991


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

och inkomstutjämning har inte tJanat
något annat syfte än att bygga välfärdsbyråkratier och föda upp nya härskare i
samhället. de Jouvenel avslutar sin framställning med en undran inför om detta är
en utvecklingsprocess med andra ändamål och en väldigare omfattning än vad vi
idag kan förstå.
Någon källförteckning finns inte i
boken, men det är svårt att inte se parallellerna till sociologen Max Webers teorier om rationaliseringsprocessens konsekvenser och uttrycksformer. Dessutom
har de Jouvenels elitperspektiv och tankar om ett nytt härskande skikt i samhället intressanta beröringspunkter med den
kritik som under 70-och 80-talen riktats
mot välfärdsstaten från vänster (se t ex
den danske marxisten J S Dich), även om
de Jouvenels utgångspunkt hela tiden är
CARL JOHAN LJUNGBERG:
535
omsorgen om det fria samhället, och inte
någon förvirrad historiematerialism.
Betrand de Jouvenels bok är en mycket
tankeväckande studie av den moderna
välfärdsstatens etiska grundvalar, och de
invändningar som ur etiskt perspektiv
kan riktas mot den. Boken har ett särskilt
läsvärde i dessa dagar, dels för att etiska
resonemang så att säga ligger i tiden, men
allra främst därför att den anknyter till
den debatt som just nu förs i bl a Svensk
Tidskrift, om en borgerlig välfärdspolitik
som till sitt väsen skiljer sig från den socialdemokratiska. Kunde fler välfärdsdebattörer inom moderata samlingspartiet
och borgerligheten ta sig tid att gå igenom
de drygt 90 sidorna i de Jouvenels bok,
tror jag att den välfärdspolitiska diskussionen skulle vitaliseras och fördjupas
avsevärt.
Än lever ”jakobinerna”
K
an fd socialisterefter den fria ekonomins seger tänkas hylla marknad och kontraktsrätt utan att isitt
hjärtas djup förstå eller uppskatta dessa
ting? Kan en ny fanatism uppstå på basen
av önskan att sprida dem som en feberbrand runt det klot som socialismen just
lämnat?
Claes G Ryn: The New Jacobins: Can
Democrary Survive? National Humanities Institute, Washington D C 1991
Allt detta är möjligt, svarar statsvetaren
Claes G Ryn, svensk-amerikansk idedebattör och insiktsfull kritiker av amerikanskt folkstyre. Kravet på en friare ekonomi kan födas ur avund och egalitär”missionsanda”, mer än ur önskan om bättre
ekonomiska chanser i allmänhet, hävdar
Ryn. Hans stridsskrift The New Jacobins:
Can Democrary Survive? har i USA väckt
visst rabalder. Inte minst för att den även
kritiserar dem som under presidenterna
Reagan och Bush lockats till övertro påvad
kapitalismen och demokratin kan uppnå,
536
och underskattat vad dessa system kräver
av sina utövare. Boken harvunnitstor uppskattning, bl a från förre Vita husrådgivaren Pat Buchanan, idag en inflytelserik
kolumnist och lV-personlighet.
Ryn är ingalunda antidemokrat Folkstyret är kanske tidernas mest löftesrika
styrelsesätt menar han. Den fordrar för att
alstra god gemenskap dock stora mått av
ansvar och självkontroll, t ex så som dessa
utvecklats under kristen påverkan. Ryn
menar att demokratin måste hindra att tillfälliga majoriteter fattar beslut ien anda av
mänsklig självöverskattning. Också folkstyre och fri marknad kan få stöd mer utifrån avund mot gamla värderingar, eller
mot grupper som ärvt förmögenhet och inflytande, än av en tro på det fria företagandets personutvecklande möjligheter. Hur
farligt folkstyret därvid kan bli visar den
rotlöshet med socialt våld, proletarisering,
knarkmissbruk etc isläptåg som inte minst
hemsöker USA av idag.
Claes Ryn luftar ovanligt öppet sin kritik mot ett land som många svenskar beundrar. Som svenskamerikan sedan tjugo
år är han dock vittnesgill. Och Ryn menar
att Bush-regeringen alltför självsäkert
sökt utbreda en amerikansk livsstil till
andra folk. Man anar Ryns reservationer
också mot kriget mot Irak i år. I stället
borde amerikanerna bättre spåra upp och
söka avhjälpa sitt eget samhälles brister.
Brister som ofta har motsvarigheter i vårt
land.
Den åsikten brukar komma från kritiker, som avskyr USA. Mot Ryn kan inte
denna misstanke riktas. Han är en varm
vän av det republikanska styrelseskicket i
Amerika, allt från grannarnas och de små
gemenskapernas snara hjälpsamhet och
öppna livsstil till författningen med dess
motvikter till kongressen. Han sätter kapitalismen högt, då den handhas av etiskt
medvetna individer. Där denna ekonomi
ifrågasatts beror det däremot ofta på att
denna ansvarighet brustit.
Vi tolkar tyvärr i många ord lätt in saker vi gillar, säger Claes Ryn. Det gäller
också termer som demokrati, kapitalism
och liknande. I dag rullar en våg av tro på
den fria ekonomin över världen. staterna
i Öst vill bygga en öppen ekonomi, och så
vill Tredje världen. Vi bör dock se upp,
påminner Ryn, så att inte denna i sig goda
vurm för kapitalismen får förstörande inslag. Den måste beakta varje lands förutsättningar. Och den bör alltid förenas med
öppenhet för de värden som är närvarande i historiskt framvuxna livsmiljöer.
Jakobiner var de män som drev den
franska revolutionens tankar om den jämlika, nya människan så långt, att det s k
skräckväldet uppstod. Så långt vill nog
inte dagens demokrativurmare gå, menar
Ryn. Men dessa bär fröet till en ny intolerans. Tecken härpå syns i USA. Därför
måste debatten kring demokratins stil nu
ges en mer eftersinnande inriktning. Förhoppningsvis kan boken The New Jacobins bidra härtill.