Harald Riesenfeld; En dröm om kyrkan
1990
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Andres Kiing har med sin charmerande och gripande bok givit detta spirande
utbyte draghjälp och inspiration. Och
som Elmar Nyman säger: ”Det spelar inte
HARALD RIESENFELD:
En dröm om kyrkan
F
ör snart femtio år sedan, under en
guldålder för svensk teologi, utkom En bok om kyrkan, av svenska teologer (1942). Genom ämnesvalet
låg den före sin tid i den protestantiska
världen, och den som då var doktorand
kommer ihåg vilket intryck den gjorde på
dem som var unga i Svenska kyrkans
tjänst eller förberedde sig för den
tjänsten. Framstående bibelforskare,
kyrkohistoriker och systematiker vid de
båda teologiska fakulteterna och några
kända namn ute i kyrKan, inalles 20 lärda
personer, behandlade kyrkotanken i Nya
testamentet, under reformationstiden och
i den aktuella samtiden. Bland medarbetarna var Bo Giertz, som med sin bok
Kristi kyrka (1939, 6:e uppl. 1975) hade
varit med om att förbereda ”kyrkväckelsen”.
En ny bok om Kyrkan. Norrna Bokförlag, Borås 1989
Ett nytt medvetande växte fram om vad
kyrkan är och betyder i sin kontinuitet genom tiderna och i sin gränsöverskridande
manifestation i tiden. Det var nya – eller
373
så stor roll om Östersjön skiljer oss åt. I
Roslep, Nuckö, Stockholm eller Vaxholm
är vi alla omslutna av samma hav och himmel.”
på nytt aktualiserade – insikter och utblickar, och de gav impulser till fortsatt
teologiskt arbete (t ex i samlingsvolymen
En bok om kyrkans ämbete, 1951).
Efter knappt femtio år hade det blivit
tid för en ny positionsbestämning. Den
företas i En ny bok om Kyrkan, till vilken
27 författare har bidragit. Det är tacknämligt att bearbetningen av kyrkotanken
förs vidare, och det är intressant att iaktta
skillnaderna. Den nu aktiva universitetsteologin finns, med ett undantag, inte
längre med. Inte heller får boken substans
av några mera djuplodande eller tidsomspännande kyrkohistoriska eller
kyrkoteologiska undersökningar. Nämnas bör dock Carl Strandbergs Kyrkorätt
och kyrkoidentitet, den välkände danske
dogmatikeråldermannen Regin Prenters
Kirke og stat och diakonihögSkollärare
Roald Flemestads Den norske kirke som
en ”statsfri sone”. Pulsen i Svenska
kyrkans aktuella befinnande tas i teologie
doktorerna Kjell Peterssons och Dag Sandahls kritiskt iakttagande och rappt skrivna artiklar Kyrkan i en privatreligiös tid;
försök till en lägesbeskrivning, resp Från
Billing till Palmqvist.
374
Påfallande är den något närsynta begränsningen av de valda ämnena liksom
av perspektiven i både tid och rum. Trots
att ordet Kyrka nu oftare än för 50 år sedan stavas med stort K, har greppet om
den universella kyrkans teologiska innebörd slappnat betänkligt. Mot detta svarar att tanken på kyrkan snarast tycks ge
anledning till att uppmärksamma aktuella
brister och till att slå fast hur det borde
vara. Med gripande åskådlighet kommer
detta till synes i Martin Lönnebos Avgörande frågor .för kyrkan inför 2000-
talet. Han hoppas på och ber om en kyrka
som för framtiden skall kunna fylla sin
funktion, slå vakt om tron, företräda en
etik, utföra en andlig uppgift, värna om
sin identitet. Vilken förändring har inte
skett~.~ 50 år? Nu talar en biskop om, inPER DAHL:
te vad kyrkan är och gör, utan vad den
måste vara och måste göra- för att (åter?)
bli kyrka. Självmedvetandet, även om vad
en biskop är, har förflyktigats till önskningar och böner. Samtidigt som kyrkans
insatser i ett nutida samhälle ter sig allt
angelägnare- se därom Gudrun HyltenCavallius engagerade Kampen om familJen.
Jämförelsen av de båda svenska samlingsverken om kyrkan ger anledning till
en ofrånkomlig slutsats. Den evidenta
skillnaden i kyrkatänkandet 1942 och
1989 ropar på allvarlig eftertanke i djupJodande längdsnitt genom de gångna århundradena. Var ligger de kyrkohistoriska och idehistoriska orsakerna till
kyrkornedvetandets upplösning i önskedrömmar?
Har nytiberalen blivit östkustliberal?
V
issa böcker blir som fyrar, de drar
till sig entusiastiska anhängarskaror, för vilka boken tycks förklara allt. Andra böcker utsår i stället
andlig död och förvirring, i det att de rör
till alla färdigtänkta scheman. Den mycket
kände amerikanske filosofen Robert
Nozick, professor vid Harvard, har nu
skrivit en bok av var sort.
Robert Nozick: The examined Iife.
Philosophical meditations. Simon and
Schuster, New York 1989
Fyren hette Anarchy, state and utopia
(översatt under titeln Anarki, stat och
utopi). Den utkom för ett tiotal år sedan
och blev den filosofiska nyliberalismens
utbyte draghjälp och inspiration. Och
som Elmar Nyman säger: ”Det spelar inte
HARALD RIESENFELD:
En dröm om kyrkan
F
ör snart femtio år sedan, under en
guldålder för svensk teologi, utkom En bok om kyrkan, av svenska teologer (1942). Genom ämnesvalet
låg den före sin tid i den protestantiska
världen, och den som då var doktorand
kommer ihåg vilket intryck den gjorde på
dem som var unga i Svenska kyrkans
tjänst eller förberedde sig för den
tjänsten. Framstående bibelforskare,
kyrkohistoriker och systematiker vid de
båda teologiska fakulteterna och några
kända namn ute i kyrKan, inalles 20 lärda
personer, behandlade kyrkotanken i Nya
testamentet, under reformationstiden och
i den aktuella samtiden. Bland medarbetarna var Bo Giertz, som med sin bok
Kristi kyrka (1939, 6:e uppl. 1975) hade
varit med om att förbereda ”kyrkväckelsen”.
En ny bok om Kyrkan. Norrna Bokförlag, Borås 1989
Ett nytt medvetande växte fram om vad
kyrkan är och betyder i sin kontinuitet genom tiderna och i sin gränsöverskridande
manifestation i tiden. Det var nya – eller
373
så stor roll om Östersjön skiljer oss åt. I
Roslep, Nuckö, Stockholm eller Vaxholm
är vi alla omslutna av samma hav och himmel.”
på nytt aktualiserade – insikter och utblickar, och de gav impulser till fortsatt
teologiskt arbete (t ex i samlingsvolymen
En bok om kyrkans ämbete, 1951).
Efter knappt femtio år hade det blivit
tid för en ny positionsbestämning. Den
företas i En ny bok om Kyrkan, till vilken
27 författare har bidragit. Det är tacknämligt att bearbetningen av kyrkotanken
förs vidare, och det är intressant att iaktta
skillnaderna. Den nu aktiva universitetsteologin finns, med ett undantag, inte
längre med. Inte heller får boken substans
av några mera djuplodande eller tidsomspännande kyrkohistoriska eller
kyrkoteologiska undersökningar. Nämnas bör dock Carl Strandbergs Kyrkorätt
och kyrkoidentitet, den välkände danske
dogmatikeråldermannen Regin Prenters
Kirke og stat och diakonihögSkollärare
Roald Flemestads Den norske kirke som
en ”statsfri sone”. Pulsen i Svenska
kyrkans aktuella befinnande tas i teologie
doktorerna Kjell Peterssons och Dag Sandahls kritiskt iakttagande och rappt skrivna artiklar Kyrkan i en privatreligiös tid;
försök till en lägesbeskrivning, resp Från
Billing till Palmqvist.
374
Påfallande är den något närsynta begränsningen av de valda ämnena liksom
av perspektiven i både tid och rum. Trots
att ordet Kyrka nu oftare än för 50 år sedan stavas med stort K, har greppet om
den universella kyrkans teologiska innebörd slappnat betänkligt. Mot detta svarar att tanken på kyrkan snarast tycks ge
anledning till att uppmärksamma aktuella
brister och till att slå fast hur det borde
vara. Med gripande åskådlighet kommer
detta till synes i Martin Lönnebos Avgörande frågor .för kyrkan inför 2000-
talet. Han hoppas på och ber om en kyrka
som för framtiden skall kunna fylla sin
funktion, slå vakt om tron, företräda en
etik, utföra en andlig uppgift, värna om
sin identitet. Vilken förändring har inte
skett~.~ 50 år? Nu talar en biskop om, inPER DAHL:
te vad kyrkan är och gör, utan vad den
måste vara och måste göra- för att (åter?)
bli kyrka. Självmedvetandet, även om vad
en biskop är, har förflyktigats till önskningar och böner. Samtidigt som kyrkans
insatser i ett nutida samhälle ter sig allt
angelägnare- se därom Gudrun HyltenCavallius engagerade Kampen om familJen.
Jämförelsen av de båda svenska samlingsverken om kyrkan ger anledning till
en ofrånkomlig slutsats. Den evidenta
skillnaden i kyrkatänkandet 1942 och
1989 ropar på allvarlig eftertanke i djupJodande längdsnitt genom de gångna århundradena. Var ligger de kyrkohistoriska och idehistoriska orsakerna till
kyrkornedvetandets upplösning i önskedrömmar?
Har nytiberalen blivit östkustliberal?
V
issa böcker blir som fyrar, de drar
till sig entusiastiska anhängarskaror, för vilka boken tycks förklara allt. Andra böcker utsår i stället
andlig död och förvirring, i det att de rör
till alla färdigtänkta scheman. Den mycket
kände amerikanske filosofen Robert
Nozick, professor vid Harvard, har nu
skrivit en bok av var sort.
Robert Nozick: The examined Iife.
Philosophical meditations. Simon and
Schuster, New York 1989
Fyren hette Anarchy, state and utopia
(översatt under titeln Anarki, stat och
utopi). Den utkom för ett tiotal år sedan
och blev den filosofiska nyliberalismens