Litteratur


1963


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

LITTERATUR
EUROPEISK EKONOMI GAR VIDARE- med eller utan Sverige
Av fil. kand. JAN GILLBERG
Återuppbyggnadsfasen i efterkrigstidens Europa erbjuder inte bara ett
exempel på en materiell välståndsutveckling av helt enastående slag. Det
är också möjligt att peka på en utveckling av det ekonomiska tänkandet, som i sig är att betrakta som sammanflätad med den utveckling vi mö-
ter åskådliggjord i form av tillväxttalen för olika länders och ländergruppers nationalinkomst. Vad som
på det ekonomiska området inträffat
sedan 1945 i Europa skiljer sig fördelaktigt från vad som följde efter det
första världskriget. Det var denna
gång till skillnad från efter det första
världskriget möjligt att undvika såväl
masshungersnöd, inflationistiskt kaos
som allvarIigare arbetslöshetskriser.
Detta skall i mycket ses som ·en triumf
för de marknadsekonomiska doktriner,
som fått bli vägledande för det ekonomiska återuppbyggnadsarbete, som
omedelbart tog vid sedan de militära
operationerna avslutats.
Också på det andra världskriget
följde allmän varubrist. Denna gav
upphov till svarta marknader med
allt vad detta innebär av nackdelar,
när det gäller att bygga upp en ekonomi med allmän behovs- och välståndstillfredsställelse som målsättning. En politik baserad på principer
för fri marknadsekonomi, visade sig
i det ena landet efter det andra som
utomordentligt effektiv, när det gällde
att sanera de svarta marknaderna.
Därigenom blev det möjligt att lägga
en stabil grund för en sund och stark
välståndsutveckling.
Genom lyckan att inte bli indraget i det andra världskrig€! kom
vårt land att ställas inför helt andm
ekonomiska utvecklingsproblem än raden av krigshärjade länder. Det gällde
för oss att i första hand lösa flaskhalsproblem uppkomna till följd av
den under kriget allt större begränsningen av vårt internationella handelsutbyte.
Olikheten i den ekonomiska utvecklingsproblematik vårt land kom att
efter kriget ställas inför jämfört med
raden av krigshärjade länder har
också satt sina spår i de tänkesätt,
som blivit vägledande för den ekonomiska politikens ’allmänna inriktning
och uppbyggnad. Detta gör också, att
vi i dag, när återuppbyggnadsfasen i
Europas efterkrigshistoria är att betrakta som ett avslutat kapitel, har ett
med övriga Europa i dessa frågor delvis annorlunda synsätt.
På det nationella planet har det
krigshärjade Europa vunnit framgångar med hjälp av en politik baserad på den fria marknadshushållningens principer. Denna politik vill
man nu pröva inom ramen för ett
integrerat Europa. Vi har i Sverige
ibland svårt att förstå den entusiasm,
med vilken man går till verket. Med
denna brist på förståelse riskerar vi
att ställa oss vid sidan om den allmänna europeiska utvecklingen. Hur
påf:allande är det exempelvis inte, att
308
vi jämfört med exempelvis tyskar,
fransmän, danskar och många andra
står ganska främmande inför de internationella arbetsfördelningsresonemang, som sedan några år gör sig allt
star~are gällande och som kommit att
bli bestämmande för inriktningen av
den integrationspolitik flertalet europeiska länder är införstådda med att
i framtiden satsa på? Hur ålderdomligt nationalistisk är inte den attityd
som svensk politik demonstrerar på
områden som gäller arbetskraftens så-
väl som kapitalets internationella rörlighet?
Redan frånvaron av en allmän debatt i hithörande frågor måste utgöra
ett handikapp för oss. Genom denna
frånvaro begränsar vi våra möjligheter att försöka skapa underlag hos
opinionen för de konkreta politiska
beslut, utan vilka vi riskerar att ställas utanför den europeiska integrationsutvecklingen. På sikt är detta
inte bara att betrakta som till ekonomisk nackdel utan också som en allvarlig politisk fara. Ett efterföljansvärt exempel på hur debatten bedrivs
ute i Europa är de skrifter, som International Freedom Academy (INFRA)
i Zurich ger ut. En första skrift författad av professor Reinhard Kamitz,
»Freies Unternehmertum-Wirtschaftliche Integration», är ett konkret exempel. Kamitz har gått till sitt lands,
Österrikes, historia som en symbol
för återuppbyggnad och välståndsutveckling på ungefär samma sätt som
Ludwig Erhard i Västtyskland och
Jacques Rueff i Frankrike. Han utmå-
lar i sin skrift en vision av den politik, som skall leda den ekonomiska
utvecklingen i Europa under den nya
epok, som just inletts.
Genom ekonomisk integration kommer produktions- och välståndsutveckling att få ny kraft. Integrationen som
sådan kommer att bli den nya basen
– i sin tur uppbyggd på de fria marknadsekonomiska principer, som så
framgångsrikt utvecklats och prövats
på det nationella planet. Med integration skall inte förstås enbart ett utökat
handelsutbyte de deltagande länderna
emellan utan först och främst en
långtgående internationell arbetsfördelning. Denna arbetsfördelning skall
inte eftersträvas med hjälp av »planification» eller »Kommandowirtschafb
utan just växa fram som resultatet av
en på fria marknadsprinciper bestämd
utveckling. Detta är den bästa garantin för en fortsatt stark produktionsoch välståndsutveckling.
Det finns stor anledning att från
svensk sida uppmärksamma den kontinentala ekonomiska integr.ationsdebatten. Endast därigenom är det möjligt för oss att lära känna argumenteringen för och därmed också innebörden av de ekonomiska och politiska
beslut, som man främst inom EEC men
också inom några av de »integrationsvilligaste» EFTA-staterna sedan några
år tillbaka fattar på löpande band.
Den ekonomiska sammansvetsning av
en rad västeuropeisk·a länder, som redan skett, kommer givetvis – och då
främst på sikt – att få långtgående
politiska konsekvenser. En ekonomisk
isolering av Sverige måste därigenom
få en motsvarighet i form av politisk
isolering, som genom vårt militärtstrategiskt utsatta läge skulle kunna
få de mest vådliga följder. Genom vår
passivitet i integrationsdebatten riskerar vi allvarligt att ,främja en utveckling, som kan få konsekvenser av
ett slag vi minst av allt önskar.