Namn att minnas – Gustav Cederwall


1960


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

NAMN ATT MINNAS
GUSTAV CEDERWALL
Att det svenska landshövdingeämbetet
råkat i vanrykte vore väl mycket sagt.
Men att göra gällande att det fallit
offer för den allmänna inflation, som
under efterkrigstiden förhärjat vårt
land, innebär knappast någon överdrift. Man kan inte sanningsenligt på-
stå att respekten för Kongl. Maj :ts befallningshavande är lika stor nu som
för femti, tretti eller t. o. m. tjugu år
sen. Ännu under andra världskriget
fanns det åtskilliga av konungens ställföreträdare, som verkligen var något
av småkungar i sina resp. län. Nu gör
de mestadels intryck av att i stället
vara regeringens springpojkar.
Huruvida denna för landshövdingcämbetets auktoritet negativa utveckling har något samband med regeringen Erlanders utnämningspolitik
år – låt oss kalla det en öppen fråga.
:\len det är svårt att låta bli att falla
i tankar inför det faktum att den maktägande socialdemokratin under loppet
av de senaste femton åren vid icke
färre än sjutton tillfällen utdelat landshövdingestalar till mer eller mindre
förtjänta partivänner som belöning för
gjorda tjänster.
Visst inte alla socialdemokrater vanpryder emellertid sina landshövdingeposter och till de glädjande undantagen torde den nyutnämnde landshövdingen i Västmanlands län få komma
att räknas.
Till Gustav Cederwalls förmån kan
bl. a. nämnas att han – som tidskriften Tiden en gång påpekat – har ett
mörkt förflutet. I sin ungdom var han
nämligen fosterländsk och idealistisk.
….
Sedan dess har han visserligen kommit på bättre tankar och numera är
han sedan länge om inte till namnet,
så i varje fall till gagnet, socialdemokrat.
Han föddes för vidpass 47 år sedan
i Björskog, Västmanlands län – en
händelse som ser ut som en tanke,
även om det tog regeringen bra nog
lång tid att komma på den. (Det är
ovisst hur många presumtiva kandidater till länschefsposten i Västerås som
tillfrågades före Cederwall, men hans
namn torde i varje fall inte ha blivit
aktuellt förrän dagarna före utnämningskonseljen.) Han växte upp i en
f. d. godsägares respektabelt borgerliga hem i Djursholm. I likhet med
många andra bemärkta samtida tog
han i början av 30-talet studenten i
Djursholms samskola, varefter han
skrev in sig vid Stockholms högskola,
där han studerade nationalekonomi.
Under sina tidigaste studentår tillhörde han den grupp av unga hugstora
andar – tidigare omnämnd i dessa
spalter – som gick under benämningen »Djursholmsidealisterna». Om
den växlande framgången i deras strä-
vanden vittnade deras »fria, fosterländska» tidskrift Svensk Ungdom, som
utkom åren 1936-1939 och till en början redigerades av CederwalL I kretsen kring Svensk Ungdom representerade han den yttersta vänstern och
när dess medlemmar skingrades i samband med krigsutbrottet var hans socialradikalism redan mogen att övergå
socialdemokrati.
Dessförinnan hade han emellertid
584
tagit en fil. kand. i nationalekonomi
vilken i sinom tid följdes av en lic.
och genom diverse utredningsarbeten
förberett sin karriär som ekonomisk
expert. Han var bl. a. sekreterare åt
Bertil Ohlin i bostadsorganisationssakkunniga. Än viktigare var dock, att
han som sekreterare i befolkningsutredningen under Tage Erlander kom
att inleda ett nära personligt samarbete med landets blivande statsminister, vilket skulle visa sig ytterst
värdefullt för hans framtid. – Befolkningsfrågan har f. ö. alltid varit föremäl för Cederwalls livliga intresse och
han har gjort goda insatser för att
främja en positiv befolkningspolitik.
I början av kriget var han verksam
i priskontrollnämnden och sedermera
i hyresrådet, där han gjorde sig känd
som en mycket hårdhjärtad paragraftolkare. Sitt verkliga genombrott fick
han dock först i konjunkturinstitutet,
dit professor Erik Lundberg knutit
honom som sal{kunnig. Han drog uppmärksamheten till sig genom sina bidrag till konjunkturinstitutets rapporter och när Erik Lundberg ur regeringens synpunkt komprometterat sig
genom sina skriverier i Dagens Nyheter och Dag Hammarskjöld är 1948
blivit svensk huvuddelegat hos OEEC
kom Cederwalls stora ögonblick.
Platsen som regeringens »finansielle expert» stod tom och Erlander
kom att tänka på sin gamle medarbetare från befolkningsutredningen. Placerad på finansdepartementets s. k.
ekonomiavdelning kom han, efterhand
med kansliråds titel, att bli den som
ledde nationalbudgetarbetet. I denna
sin egenskap fungerade han under en
följd av år som regeringens ekonomiske rådgivare. Från detta svåra uppdrag skilde han sig inte utan heder
tack vare sin medfödda uppkäftighet.
Att regeringens ekonomiska politik
småningom något modererades och
Erlander alltmer frigjorde sig från sitt
beroende av Wigforss’ fixa ideer på
det ekonomiska området, torde i nå-
gon män kunna räknas Cederwall till
förtjänst. Han är visserligen i praktiken socialdemokrat, men olik de
flesta andra socialdemokrater i det
hänseendet att han tänker själv.
Han är principiellt oppositionell.
Han frågar alltid: varför det? Sedan
han fått höra svaret, intar han motsatt ståndpunkt och låter endast i
yttersta nödfall övertyga sig om att
motparten har rätt. Han är inte bara
en kunnig ekonom, han har den rätta
vetenskapliga fördomsfriheten och
kritiklusten, den rätta bristen på slentrianmässig respekt för auktoriteter –
även inom socialdemokratin. Denna
inställning brukade hos Gustav Cederwall i yngre år lätt slå över i frän
arrogans och självsäkerhet, men den
är en värdefull garanti mot såväl ekonomisk som politisk doktrinarism och
vidskepelse.
År 1956 flyttade Cederwall över till
handelsdepartementet som statssekreterare och har där nedlagt ett både
energiskt och framgängsrikt ;1rbete,
inte minst på det handelspolitiska planet. Det har gällt dels den nordiska
marknaden – alltsedan 30-talet ett av
Cederwalls stora intressen – men dels
och framför allt OEEC, Efta och närmandet till De sex. I dessa sammanhang
har Cederwall under en serie internationella förhandlingar gjort en insats,
som vunnit ett helhjärtat erkännande
även av den handelspolitiska expertisen i utrikesdepartementet – och kan
en dödlig nå längre? För sin verksamhet som chef för ett av våra största
industrilän kan Cederwall i övrigt ha
nytta av att han under sin tid i handelsdepartementet ingående sysslat
med dels kraftförsörjningsfrågor, inte
minst atomdrift, dels de statliga bolagens organisation och förvaltning.
I yngre dar utmärktes Gustav Cederwall långtifrån av något vinnande

sätt. Under hans tidigaste studentår
låg det dessutom ett drag av nästan
asketisk rationalism och saklighet
över honom, som gjorde ett hart när
omänskligt intryck. Hans väsen utstrå-
lade en blandning av torka och kyla,
som minst av allt lockade till närmare
personlig bekantskap. Som ung var
han också en mycket ensam människa.
Sedan han småningom fått en högst
förtjusande fru – som kommer att bli
en prydnad i landshövdingskornas
krets – och fyra välartade barn –
som kommer att fylla Västerås slottsgemak med ett välbehövligt glam –
har han dock blivit avsevärt Immanare. Den sardoniska halvmåneprofilen bryts allt oftare av ett leende,
som man nästan skulle kunna kalla
levnadsglatt, och fyra års diplomatisk
träning har märkbart slipat av replik- 585
föringen – utan att därför komma
den att förlora något av sin skärpa.
Tillfrågad i en intervju vid sin utnämning till landshövding om han
vore socialdemokrat, svarade GustaY
Cederwall att han inte hade partibok.
Han betraktade sig som nationalekonom och expert, men hade alltid stått
lojal till regeringens politik – annars
hade han naturligtvis inte varit statssekreterare. ~Ian får se hur det går
med lojaliteten, när Gustav Cederwall
övergår från riksregerandet till lantregerandet. Med tanke på hans tidigare apostroferade medfödda uppkäftighet har man anledning att se fram
mot de blivande . remissvaren till
Kong!. Maj :t från Kong!. Maj :ts befallningshavande i Västmanlands län. Tio
mot ett på att de kommer att börja
med: Varför det?
G. U.
EN KULTURELL
INSTITUTION
har Almqvist & Wiksell kallats av sina kunder. Vi är mycket stolta
över denna benämning, som vi tror har sin grund i att våra kunder
alltmer uppmärksammat vår strävan att uppfaua manuskriptet, att
med inlevelse och kunskap överf”öra det i tryck och inte bara »trycka
aV» det.
Låt oss speciellt nämna fyra män, som manuskriptet möter på sin
väg genom tryckeriet:
BESTÄLLNINGSFAKTORN som tager emot manuskriptet, står hela
tiden vid kundens sida: han inte bara bevakar att alla moment i
framställningen utiors såsom överenskommits, utan som en god
rådgivare föreslår han även kunden förbättringar och besparingar
under arbetets gång•
.HANUSKRIPTGRANSKAREN går igenom alla arbeten på främmande
språk och tillrättalägger dem i enlighet med internationellt erkända
regler för korrekt sättning – från det enskilda ordets stavning till
textens allmänna disposition.
SÄTTAREN har också smittats av denna anda: med samma skicklig·
het och ambition att göra det allra bästa sätter han en kemisk
strukturformel som ett fornfranskt poem • • • och det gäller även
för
KORREKTURLÄSAREN: När denne efter ytterst noggrann läsning signerar korrekturet, utgör det en garanti för ett välsatt arbete och
det ger författaren en känsla av trygghet att ha vänt sig till:
cJllmqvist&1Hirsc0s BOKTRYCKERI AB
UPPSALA
r n r e