Irländska universitet


1955


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

IRLÄNDSI(A UNIVERSITET
Av fil. dr A.LF ÅBERG
IRLANDS kyrka har alltid varit något för sig själv. Den började
som en löst organiserad klosterkyrka, som energiskt vägrade att
underordna sig påvens överhöghet. Under de mörka århundradena
efter romarväldets fall utgjorde de irländska klostren kulturcentra
för hela Västeuropa, och till dessa högskolor för den klassiska bildningen sökte sig mängder av studenter från Skottland, England
och frankernas rike. I de irländska religiösa lärosätena räddades
under tre århundraden den romerska och den grekiska kulturen åt
Europa. Irländska munkar och scholares färdades »för Kristi skull»
över hela kontinenten. De verkade som missionärer bland barbarerna, grundade kloster i många länder och spredo klassisk kultur
till de unga germanfolken.
I National Library – det irländska riksbiblioteket – kan man
studera fotografier av flera tusen medeltida irländska manuskript,
som påträffats i europeiska bibliotek. Huvuddelen av dem består av
bibelkopior, helgonlegender och teologiska arbeten men där ingå
också avskrifter av grekiska och romerska författare, historiska
krönikor, böcker i astronomi, geografi och filosofi. De äro skrivna
på latin eller gammaliriska och vittna om de kulturimpulser, som
utgingo från den lilla ön i Atlanten under de år, då de västeuropeiska staterna blevo till.
Det är ett påfallande nationellt drag över denna lysande andliga
utveckling. Det räcker med att peka på den förnämsta av alla irländska munkavskrifter, »The Book of Kells» från 700-talet e. Kr.,
som nu förvaras i Trinity College i Dublin och vars illustrationer
och utsmyckning vittna om en nära anknytning till den gammalkeltiska kulturen. De irländska munkarna voro söner av sitt folk,
och impulserna till sitt verk hämtade de ur keltisk konst och sagodikt. De studerade det gammaliriska språket i de lärda skolorna,
och det är enbart tack vare flitiga skrivarmunkars försorg som spillror av den gamla keltiska sagoskatten från förkristen tid räddades
undan förgängelsen.
Professor James Carney har påpekat en källkritisk synpunkt som
526
’·’ ’
————————~~~~~—-~——~~—- ~–~
Irländska universitet
är av intresse i detta sammanhang. Flera av de bevarade keltiska
sagorna ha drag gemensamma med den grekiska och den romerska
epiken. Det är sannolikt att sagan hade en annan utformning i sin
muntliga tradition och att den fick sin nuvarande komposition av
den lärde skrivarmunken, som älskade den klassiska litteraturen
och ville presentera sitt lands sagor för yttervärlden efter samma
litterära modell. I de irländska sagorna och sångerna kan man studera hur väl den gammalkeltiska kulturen växte samman med det
kristna och det hellenska arvet.
Den irländska guldåldern upphörde under 900-talet. Nya kulturcentra uppstodo bland germanfolken, samtidigt som nordiska
vikingaflottor förstörde klosterskolorna på ön. Det gick tillbaka
med kulturen och det andliga livet under medeltiden, då de keltiska
stammarna måste föra en ständig försvarskamp mot de engelska
kolonisatörerna, men alltjämt fortsatte man att dikta, berätta och
avskriva de gamla traditionerna.
Under drottning Elisabets tid krossades definitivt det fria bondesamfundet på ön. Irland blev en engelsk besittning. I det sista avgörande skedet av erövringskriget — år 1591 – grundade drottningen ett universitet i Dublin. Det fick namnet Trinity College,
huvudstadens kanske vackraste profana byggnad och samtidigt den
framgångsrikaste av alla auglo-iriska institutioner. Under grundläggningstiden hade universitetet att kämpa med stora ekonomiska
svårigheter, men det fick del av segerbytet i slaget vid Kinsale år
1601. Ända sedan 1600-talets början har denna akademi också kunnat glädja sig åt stora privata donationer.
Trinity College har ända sedan sin grundläggning varit ett protestantiskt universitet. Det inrättades ursprungligen för att göra landet engelskt, men denna synpunkt trädde efterhand tillbaka. Under
mer än tre sekler har universitetet i stället på ett lysande sätt tillvaratagit lärdomstraditionerna från de medeltida klosterskolornas
tid. Biblioteket är den äldsta av universitetets stora byggnader. Det
uppfördes i början av 1700-talet och den höga, långa salen rymmer
en av de förnämsta boksamlingarna på de brittiska öarna. Genom
en gammal överenskommelse erhåller Trinity College ett arkivexemplar av varje bok, som utges i Storbritannien; denna förmån och
rika donationer ha gjort universitetsbiblioteket till det största och
förnämsta i den irländska republiken.
Till Trinity sände de angloiriska godsägarna och ämbetsmännen
sina söner. Redan på 1730-talet kunde en engelsman konstatera att
den irländska högskolan i lärdom och bildning var fullt jämförbar
527
-,~———————·
Alf Åberg
med de engelska och skotska universiteten. Det är en rad stora
kulturpersonligheter, som under detta århundrade fingo sin utbildning vid Dublinuniversitetet: Jonathan Swift och George Berkeley, Oliver Goldsmith och Edmund Burke. Ända fram till våra
dagar har det varit praxis att många ungdomar från England och
samväldet bedrivit sina universitetsstudier i den vackra byggnaden
vid College Green. De ha hjälpt till att bryta den kulturella isoleringen; genom dem och de täta utbytena av lärarkrafter har Trinity
College fått en universell inriktning, som är av oskattbart värde för
den unga irländska republiken.
Redan under 1700-talet började det protestantiska universitetet
studera det irländska språket vid sidan av de klassiska. Till en början var ändamålet rent praktiskt: att lära de blivande prästerna
folkets språk, men efterhand började man också intressera sig för
minnena och traditionerna från Irlands storhetstid, ett forskningsområde som hörde framtiden till.
De irländska katolikerna saknade länge ett eget universitet. Under
de omänskliga förbudslagarnas tid på 1700-talet voro de förbjudna
att besöka Trinity College och att inneha några statliga ämbeten.
De intellektuella yrkena voro förbehållna protestanterna; ännu år
1850 var det för att nämna ett exempel ett försvinnande litet antal
katoliker bland de praktiserande läkarna i Dublin. De katolska studenterna reste utomlands och bedrevo sina studier i Frankrike och
Spanien; därmed öppnade de vägen för ett galliskt kulturinflytande
som ännu består. Genom de irländska teologer som studerade vid
franska universitetet trängde jansenistiska ideer in i deras egen förtryckta kyrka: mycket av det ålderdomliga, lagiska och puritanska i
Irlands nuvarande katolska kyrka lär vara yttringar av Cornelius
Jansenius’ tankar.
Under den franska revolutionens år lät England inrätta en katolsk
prästskola på Irland (i Maynooth utanför Dublin år 1795). Det
skedde under William Pitt d. y: s premiärministertid, och det visade
sig vara ett lysande statsmannadrag. I Maynooth tjänstgjorde landsflyktiga franska präster, och deras förkunnelse var som väntat
strängt monarkisk. Det irländska prästerskapet avskars under
många år från den direkta och stimulerande kulturkontakten med
kontinentens universitet. Det galliska inflytandet gjorde sig också
gällande i kyrkans ledning: under det att bönderna och de intellektuella kämpade mot det engelska överväldet på ön, ställde sig de
katolska biskoparna länge lojala till unionen med England och fördömde uppror och hemliga sammanslutningar.
528
Irländska universitet
När Daniel O’Connell, den katolske juristen och folkledaren, började verka för sin kyrkas frihet, ställde sig biskoparna till en början
passiva till hans lära. Den stora skaran av lantpräster och lekmän
slöt emellertid upp kring honom, och med deras stöd skapade han
på 1820-talet den katolska association, som kom att omfatta hela
Irlands katolska befolkning. År 1829 lyckades han utverka full
emancipation för den katolska kyrkan. Det var en seger som kyrkan
visste att fullt utnyttja och från denna tid skulle den utgöra en
maktfaktor, som både engelsmän och rebeller måste taga hänsyn till.
Det katolska Irland väntade fortfarande på sitt universitet. År
1845 – när den stora hungerkatastrofen redan börjat på Irland –
sökte den engelske premiärministern Robert Peel förbättra sitt lands
anseende på ön genom att öka anslaget till prästseminariet i Maynooth och samtidigt inrätta ett andra universitet på Irland. Universitetet fick namnet The Queen’s University in Ireland och särskilda colleges uppfördes i Belfast, Cork och Galway. Det var ett
nytt slags universitet, som Peel här införde; det saknade det gamla
universitetets oberoende ställning och var helt kontrollerat av staten. Det var enligt statuterna konfessionslöst, men av den första
uppsättningen professorer voro endast sju av de sextio lärarna
katoliker.
Det nya universitetet väckte blandade känslor hos irländarna. De
unga revolutionärerna hälsade det som en möjlighet att kunna sammanföra irländare av skilda religioner. Den gamle O’Connell varnade för engelska ränker, och den katolska hierarkien fördömde
fem år senare detta försök att skilja undervisningen från religionen
och skapa ett sekulariserat, utilitariskt universitet.
Det är mot denna bakgrund man har att betrakta kyrkans strä-
van att skapa ett eget, katolskt universitet på Irland efter samma
modell som det fria universitetet i Louvain, som år 1835 återupprättats av det belgiska prästerskapet. År 1851 mottog John Henry
Newman, den store engelske teologen och blivande kardinalen, den
irländska kyrkans uppdrag att bli rektor för ett katolskt universitet
i Dublin. Han åtog sig denna uppgift, och senhösten 1854 kunde
han hälsa den första gruppen katolska studenter välkomna till ett
irländskt universitet.
Newman hade hårda strider att utkämpa med irländska biskopar
som ogillade lekmannainflytandet i universitetet. Den engelske
kyrkomannen satte undervisningen före auktoritetstron: han ansåg
att det enda möjliga svaret till agnosticismen var en undervisande
kyrka som arbetade hand i hand med upplysta och frihetssinnade
529
• .:-…..t’. \,_” .
Alf Åberg
lekmän. Det nya universitetet måste därför utvecklas i full frihet
utan övervakning av kyrkliga auktoriteter; en klerikal kontroll av
undervisningen kunde leda till en svårbotlig konflikt mellan kyrka
och lekmän till men för kyrkan som helhet. På två vägar skulle
kyrkan ändå öva inflytande över det katolska universitetet: genom
den teologiska utbildningen och genom att övervaka studenternas
moral och religiösa liv.
Det universitet, ~ewman önskade, skulle samla upp de stora
traditionerna i europeisk lärdomshistoria, men det skulle samtidigt
vara modernt och utbilda de unga för den värld, de själva skulle
vara med om att skapa. Dess primära uppgift skulle vara att öva
intellekten genom en nära och levande kontakt mellan studenter
och lärare. En del ideer hämtade han från Louvain, andra medförde han från sitt eget universitet i Oxford. Hans vyer voro inte
begränsade till Irland. Han menade att hans eget engelska folk borde
ha del i detta universitet, som skulle stå öppet för hela den katolska,
engelsk-talande världen.
Hur lyckades han då genomföra sina ideer i praktiken? Universitetet inrymdes i ett hus vid St. Stephens Green och fick en långt
mindre omfattning än han tänkt sig. Kyrkan vågade inte taga
några större ekonomiska risker; hans högskola blev helt irländsk.
Själv utnämnde han alla de tjugosex professorerna; alla utom sex
voro irländare. En av dem innehade den första lärostol i irländsk
fornkunskap, som någonsin inrättats vid ett universitet. Universitetet hade en mycket liten lärjungekrets och hade hela tiden att
kämpa med stora ekonomiska bekymmer; nästan varje shilling insamlades genom kollekter i landets kyrkor från den utfattiga och
halvsvältande befolkningen. Detta första katolska universitet på
Irland var ett verkligt folkuniversitet: lärare och lärjungar hade
inga lärdomstraditioner bakom sig, och deras föräldrar och syskon
skänkte sina sista slantar till deras utbildning l
Newman återvände fyra år senare till England sedan han gett
sitt universitet en lyckosam start, men därefter deklinerade snabbt
studenternas antal. Det var egentligen endast den medicinska fakulteten på Cecilia Street som levde kvar år 1878, då en ny undervisningslag tillkom, som var fördelaktig för de katolska skolorna.
Resterna av Newmans skapelse införlivades i det University College,
som år 1883 upprättades i Dublin som en pendang till de redan existerande tre colleges i Belfast, Cork och Galway.
Detta nya University College i Dublin omhändertogs av jesuitorden och drevs av lärda jesuitpatrar ända fram till år 1909. Detta
530
..
Irländska universitet
jesuitkollegium har blivit litterärt berömt genom den levande berättelse om sina studentår James Joyce ger i »A portrait of the
artist as a young man» (1917). I många avseenden levde Newmans
ideer kvar: undervisningen var modern och lärarna utvaldes med
omsorg. studentantalet ökade igen, men det lekmannainflytande,
som Newman kämpat för, hade svårt att göra sig gällande i jesuiternas skola. Kollegiet var verksamt under de år, då den irländskgäliska nationalitetsrörelsen växte sig stark, men jesuitlärarna
ställde sig solidariska med England och det uppstod många konflikter mellan dem och deras kämpande lärjungar.
Ar 1908 skedde en ny organisationsförändring i det irländska
universitetet – det var Englands sista försök att genomföra en
högre undervisning för katolikerna i Dublin. Staten övertog kostnaderna och underhållet av University College; det fick sina lokaler
i Earlsfort Terrace nära Stephens Green. Fast studentantalet ökat
från då planerade 800 till 3 500, måste universitetet fortfarande
hålla till i denna trånga byggnad, som enligt studenthumorn bara
består av en fasad och en korridor!
Efter den irländska republikens tillkomst år 1920 upplöstes banden med Queen’s college i Belfast. De tre colleges i Dublin, Cork och
Galway sammanslötas i stället till The National University of !reland. Detta universitet, som nu räknar hundraåriga anor, har strä-
vat att följa med sin tid trots alla lokala och finansiella bekymmer.
Kanske har det gjort sin allra största insats inom den irländska
forntidsforskningen; det är en rad lysande namn som prytt lärostolarna inom detta forskningsområde.
Förra året firade National University hundraårsminnet av Newmans katolska universitet. I samband därmed publicerade rektorn
för University College i Dublin, professor Michael Tierney, ett arbete
»Struggle with Fortune» (Browne & Nolan, Dublin), i vilket han
och flera av hans kolleger sökte hävda, att det nya universitetet var
en direkt fortsättning av det gamla katolska. Det finns – så vitt
jag kan bedöma – åtskilligt som skiljer de båda högskolorna från
varandra. Newmans universitet var katolskt; det nya är sekulariserat och saknar en teologisk fakultet. Newmans professorer voro
alla katoliker; i det nya universitetet rekryteras lärarkåren från
både katolskt och protestantiskt håll. Newman ville skapa en uniYersell akademi; det nya universitetet är nationellt irländskt.
Professor Tierney betonar i en inledande artikel själva kontinuiteten i forskningarna och lärostolarna från Newmans tid, och här
finns det ett klart sammanhang med traditioner värda att bygga på.
531
’· ~….-…..
Alf Åberg
Men när frågan kommer in på det »katolska» i universitetet, förefaller resonemanget mera dubiöst. Det nya universitetet är avsett för
öns gamla invånare; en enorm majoritet bland dess studenter är
katolsk och ger det en klart katolsk prägel. Det är alldeles uppenbart att National University är de irländska katolikernas universitet,
men universitetets ledning har all anledning att slå vakt om sin
konfessionslösa undervisning och erinra sig Newmans varning mot
kontrollen av kyrkliga auktoriteter l
Professor Tierney är en utomordentlig tillgång för sitt College i
Dublin, och under hans åttaåriga rektorstid har University College
blivit den ledande högskolan på Irland. Just nu umgås man med
stora byggnadsplaner, men frågan kompliceras av det projekterade
jordbruksinstitut, som den amerikanska staten erbjudit sig att
bekosta.
Irland äger i dag två universitet – ett protestantiskt, Trinity
College, med lärdomstraditioner från 1600-talet och ett konfessionslöst, National University, med vetenskaplig anknytning till ett äldre
katolskt universitet. Det protestantiska universitetet har omkring
l 500 studenter, av vilka en mycket stor del kommer från England
och samväldet. Särskilt dess teologiska fakultet lär vara fåtaligt
besökt. Det nya universitetet med sina 6 000 studenter – varav
3 500 enbart i Dublin – utövar ett överväldigande inflytande. Mellan de båda universiteten råder det ett vetenskapligt samarbete.
Det föreligger visserligen sedan år 1922 ett kyrkligt förbud för
katolska studenter att besöka Trinity College och dess stora boksamlingar, men förbudet respekteras inte och åtskilliga katolska
studenter bedriva nu sina studier vid det protestantiska universitetet.
Det finns många anknytningspunkter mellan de båda universiteten. Båda syssla med Irlands gamla språk och kultur, och båda
sträva efter att nå kontakter och utblickar utanför landets gränser.
Båda brottas också just nu med svåra ekonomiska bekymmer. Om
våra dagars förmögna irländare visa samma generositet och hjälpsamhet mot sina universitet – som engelsmännen gåvo prov på
mot Trinity College och deras egna förfäder mot Newmans katolska
universitet – skola huvudstadens båda akademier även i fortsättningen kunna existera vid sidan av varandra i toleransens och den
förutsättningslösa forskningens tecken.
532