Av Nima Sanandaji
Det svenska spelmonopolet ter sig alltmer absurt. På sin hemsida stoltserar Svenska Spel med att företaget förra året gjorde en vinst på 4,5 miljarder kronor samt att 85 procent av svenskarna årligen spelar något av företagets spel. Om stora vinster och en stor kundkrets ses som något positivt, hur motiveras då egentligen det statliga monopolet? Spelpolitiken handlar om något som idag, när storleken på den offentligt finansierade välfärden inte länge diskuteras i någon större omfattning, alltmer kommit att bli skiljelinjen mellan de som tror på ett fritt samhälle och de som förespråkar statlig kontroll. Nämligen människors frihet att kunna ta privata beslut i sina liv, även om de gör ”fel” val.

Läs mer...

Av Roni Doumit
Mitt under det pågående kriget mellan staten Israel och terrororganisationen Hizbollah valde den tidigare svenska statsministern att lägga all sin tid och vikt på att arrangera en givarkonferens för Libanon. Den riktigt värdefulla hjälpen för folket hade istället varit ett agerande från omvärlden i syfte att stoppa en organisation som Hizbollah från att fortsätta att sätta skräck i det libanesiska samhället, bland politiker och folk. Att Hizbollah har utgjort en stat i staten under flera år är dessutom oacceptabelt ur ett FN-perspektiv. Därför borde Sverige istället ha tagit initiativ till ett tydligt ställningstagande och fördömande från världssamfundets sida.

Läs mer...

Av Bertil Persson
Erfarenheten visar entydigt att bistånd till “good governance” ökar tillväxten, medan bistånd till vanstyre minskar den, och att dåligt bistånd aldrig blir bättre av att förlängas. Alla projekt bör därför från början ha slutdatum. Och biståndsberoende – när en regering är mer beroende av biståndsgivarna än av sin befolkning – är definitivt av ondo.

Läs mer...

Av Evelina Lorentzon
För ungefär fem år sedan satt jag på mitt första möte med Ung Vänsters feministiska utskott och planerade utbildningen av instruktörer i feministiskt självförsvar. Om någon då hade sagt till mig att jag fem år senare skulle vara viceordförande i Fria Moderata Studentförbundet skulle både jag och min omgivning ha skrattat gott. Ändå blev det just så. Någonstans under de fem åren tog tvivlet överhand, till slut så starkt att jag bytte sida.

Läs mer...