Valrörelsen går på högvarv och man slutar aldrig att förvånas. Återigen har socialdemokratin bara veckor innan valet lyckas positionera sig i oppositionsställning. Högljutt ljuder nu kraven om långtgående statliga ingripanden för att lösa den situation som de själva skapat.

Det är ett konststycke att få ihop ekvationen om att det går bra för Sverige trots att inte nämnvärt många nya jobb har skapats. I en allt hetare global konkurrens krävs mer än ytterligare fyra år av samma gamla socialdemokratiska politik. En politik som förbjuder företag att gå med vinst, ålägger företag att ta den ekonomiska smällen när den anställde stukar foten på innebandyn och i praktiken motverkar att nya människor etablerar sig på arbetsmarknaden. Receptet för Sverige att klara jobben i den internationella konkurrensen borde rimligen vara mindre politik, färre offentliga interventioner, samt att uppmuntra människor att lyckas. Med färre regleringar, mindre pålagor och billigare att såväl starta och driva företag som att anställa skulle marknaden skapa de jobb som efterfrågas.

Svensk Tidskrift har i tidigare nummer i artiklar från Anders Ydstedt (Nr 2) och Allan Åberg (Nr 1) avgivit förslag på hur arbetsrätten kan förändras för att skapa den flexibilitet som behövs. Den största tryggheten som kan erbjudas en anställd är inte 75 eller 80 procentiga ersättningsnivåer. Den största tryggheten som kan erbjudas är att man har goda möjligheter att hitta ett nytt jobb.

Läs mer...

Av Pär Ström
Dagens situation kräver ett uppror från medborgarnas sida gentemot en politisk klass som vill expandera sina egna domäner på individernas bekostnad. Den kräver medvetna medborgare med starkt självförtroende som kan säga NEJ till statligt snokande. Den kräver en medvetenhet om den personliga integritetens värde innan det är för sent. Integritet är som syre: man uppskattar den inte förrän den är borta.

Läs mer...

Av Peter Gustavsson
Skarpa ideologiska konflikter som hanteras inom ett gemensamt överenskommet demokratiskt regelsystem är en tillgång som bidrar till det fria samhällets fortbestånd. Om medborgarna får intrycket att alla partier tycker samma sak öppnas den klyfta mellan väljare och valda som är den jordmån extrempartier växer i. Demokratin behöver motsättningar baserade i ideologiska skillnader, annars ruttnar den inifrån. Blockpolitikens vara och inte vara är en av politikens eviga frågor. Socialdemokraten Peter Gustavsson argumenterar för principen att vara ense om att vara oense men uppmanar även till samarbete för att värna de liberala värdena mot nymoralism och nyauktoritarism.

Läs mer...

Av Henrik Nerlund
När transpondern blev en tillsynes ny svensk företeelse talade såväl Vägverket som Stockholms miljöavgiftskansli i lyriska ordalag om den lilla tingestens förtjänster. Reklamkampanjen var massiv. I radion skojade de folkkära skådespelarna Hasse Alfredsson och Gösta Ekman på betald reklamplats. Visst gnydde någon över hur man skulle få den att fästa. Men med förlängningssladd och hårtork besegrades även den kallaste vinterkylan och vindruta efter vindruta fick en transponder. I ett allt komplexare samhälle uppskattas allt som sparar tid och gör livet lite enklare att leva. Transpondern är på så sätt en oerhört praktisk apparat. För all del för jäktade medborgare, men framförallt för staten. Med plastdosan står det offentliga i ständig förbindelse med den enskildes konto. Ett par offentliga fingrar en bit ner i den privata börsen.

Läs mer...

Av Johan Wennström
En undersökning bland 100 riksdagsledamöters inställning till reklam, publicerad i Dagens Media förra sommaren, visade att nära hälften av maktens män och kvinnor ville begränsa reklamens mängd och uttrycksformer på politisk väg – bland annat för att motverka könsdiskriminering. Mona Sahlin har länge hotat med lagstiftning mot vad hon anser vara ”sexistisk” reklam. Och Göran Persson har uttryckt en önskan om att censurera i tidskrifters redaktionella innehåll, eller det ”förnedrande, fördummande” och ”pornografiska” utbudet som statsministern sa. Allt detta är inte bara ingrepp i äganderätten och den fria företagsamheten, utan också uttryck för nypuritanism.

Läs mer...