Svensk radios nu snart sekellånga engagemang för skönlitteratur fäster uppmärksamheten på diktningens betydelse för en nations liv, i synnerhet i tider av kris och krig. För att en nation skall överleva och utvecklas positivt i fred och frihet räcker det uppenbarligen inte med energiförsörjning och briljanta ingenjörer. Det behövs också en levande diktning.
Tanken att Tyskland skulle ha en särskild relation med Ryssland är inte ny. Tyskland har försökt påverka utvecklingen i Ryssland och bygga både politiska och kommersiella relationer. Lenins tågresa genom Tyskland och finansieringen av kommunisternas revolution för att få slut på världskriget, Rapallofördraget 1922 mellan Tyskland och Sovjetunionen och Molotov-Ribbentrop-pakten 1939 var samtliga olyckliga för alla parter. Men även i modern tid har Berlin försökt odla särskilda relationer med Moskva.
”Det finns ett litet hörn av världen, fredligt och välmående, med fria och nöjda invånare”. Med de orden öppnar Gissurarson sin långa inledning. Han beskriver de nordiska länderna som liberala demokratier, rättsstater med öppna och relativt fria ekonomier och med högre nivåer av tillit och social sammanhållning än de flesta andra länder i världen och fortsätter: ”Kanske är detta deras hemlighet: att den starka konservativ-liberala traditionen i de nordiska länderna förklarar större delen av deras framgång.”
Ägardemokratin formulerades under 1950-talet som ett konservativt ekonomiskt projekt med målet att göra fler människor till ägare av bostäder, bilar och aktier. Själva ägandet hade för högern även en social och moralisk betydelse och bostadsägande sågs som en grund för stabilitet, familjegemenskap och medborgerligt engagemang.
Det är inte bara i USA som den politiska kampen om medierna förs inför öppen ridå. I Frankrike skrev 600 kulturarbetare på ett upprop mot Vincent Bolloré i samband med filmfestivalen i Cannes. Bolloré och hans familj äger ett stort antal tidningar, tidskrifter och förlag i Frankrike. Andelen i Canal+, den viktigaste finansiären av fransk film – inklusive smala produktioner – är 30,4 procent.
Spanien är ett avslappnat land som aldrig ber om ursäkt för sin energi. Man är dock sällan nonchalant på det där franska eller brittiska sättet. Tvärtom finns det ett ödmjukhetsideal, där spanjorer visar status genom konkreta resultat, snarare än teater, tomma ord eller meningslösa symboler som yta. Vilket de flesta som turistat där – inklusive jag själv nyligen – antagligen märkt av.
Långläsning. Årets krig mellan Iran och USA, uppbackad av Israel, har fått många kommentatorer att peka på likheterna mellan Suez-krisen för 70 år sedan och Irans blockering av Hormuz-sundet. Jämförelsen är knappast helgjuten, men Suezkrisen skulle få långtgående konsekvenser för Frankrike och Storbritannien – inte minst i förhållande till det europeiska samarbetet.
En vision som lyfte in odalbonden i staden var distributisternas hantverkarsamhälle. De föreställde sig ett samhälle som dominerades av fria, självförsörjande människor – traditionellt sett hantverkare och köpmän – var och en med ett eget verktyg, en plats i lokalsamhället och ett ansvar för det de skapade.
Efter succén med debutromanen Schakalen började han förarbetet med nästa bok, Täcknamn Odessa. Som korrespondent i Tyskland tidigare hörde han viskas om en organisation kallad ODESSA, som hade skyddat och smugglat ut en lång rad nazistiska krigsförbrytare. För att få stoff besökte han Simon Wiesenthal i Wien. Han bad om fakta om krigsförbrytare för att skriva en roman om en fiktiv sådan. ”Varför en fiktiv?” frågade Wiesenthal. ”Jag har en lång rad riktiga.”
Föreställningen att en människas karaktär kan avläsas i hennes kroppsliga egenheter kom långt in på 1950-talet till uttryck i planscher, föreställande lekamliga kännetecken hos ”typiska” brottslingar. Sådana planscher fanns också på svenska polisstationer till ledning för lagens tjänare i samband med gripanden och förhör. Idag fäster inte många socialantropologer och kriminologer avseende vid den påstådda korrelationen mellan fysiskt utseende och karaktärsdrag. Däremot har en annan av Lombrosos teser, nämligen att vissa onormala individer inte kan göras ansvariga för sina handlingar, visat sig mera seglivad.