Kronan och kyrkan blev en talande inramning på säkerhetskonferensen som startade i kölvattnet av andra världskrigets fasor och Sveriges prekära situation inklämda mellan ockuperade och kämpande nordiska bröder, och som nu jubilerar i det sämsta säkerhetsläget Sverige och Europa befunnit sig i sedan dess.
På tisdag blir det en ny chans att sätta sig in i Gösta Bagges Frihet eller socialism, denna gång i Stockholm.
”I vilket skick det privata näringslivet kommer att gå ut ur en världskris som förefaller mig långt svårare och mer djupgående än den som låg i det senaste världskriget är naturligtvis omöjligt att ännu avgöra. Men det förefaller mig icke som om man därvid hade anledning till misströstan.”
Det är onekligen ett midvintermörker vi genomlever. Tyvärr är det inte mycket som tyder på någon närstående ljusning, och några större mirakel är vi knappast bortskämda med numera. Men det är miraklens högtider, och motstånd må vara ett litet sådant, men ändå ett mirakel. Dessutom ett vi råder över helt själva.
Svensk Tidskrift önskar våra läsare god jul med lite extra läsning och lyssning i mellandagarna och det nya året.
Ute i sista minuten? Vet du inte vad du ska ge den liberalkonservativt sinnade i ditt liv? Eller den där personen som borde bli mer liberalkonservativt sinnad? Är kassan skral? Vi har lösningen.
“Något annat som ligger i julens absoluta kärna, oavsett om man bekänner sig till Team Tomten eller Team Jesus, är dess helighet. I en samtid som präglas av oförmåga att hålla isär fest och vardag, och som därför förlorar känslan för fest mer än tristessen hos vardagen, är julen fortfarande ganska unik. Julaftons status som en helt speciell dag är slitstark. Det är en dag som inte kan firas var som helst, med vem som helst eller på vilket sätt som helst.”
Kanske lyckas Trump faktiskt Make Europe Great Again – få saker enar så som en yttre fiende, och klämda mellan Ryssland och USA har Europa kanske möjlighet att hitta tillbaka till den gemenskap och enighet som en gång formade de strukturer som nu attackeras. Så många andra alternativ finns trots allt inte.
”Denna period kommer förmodligen att av historien betecknas som ett naivt masoschistiskt självbedrägeri och en sällsynt misslyckad utrikes- och säkerhetspolitik, även om dess upphovsmän alla varit högt begåvade män med landets bästa för ögonen.”
Återigen brottas Sverige och våra allierade med en ekvation som inte går ihop: hur hanterar man, inom ramen för internationell rätt, en fiende som fullständigt skiter i allt vad lag och rätt heter?