Print Friendly

2012 – så blir det

Av redaktionen | 23 december 2011

Borgerlig renässans

Det händer saker på den borgerliga kulturfronten, vilket bådar gått inför 2012. Beröringsskräcken mellan kultursektorn och den politiska borgerligheten har länge varit påtaglig. Nu har emellertid närmanden skett från båda sidor. Näringslivets tankesmedja Timbro har etablerat kultur som ett separat projektområde.

De borgerliga ungdomsförbunden har också börjat diskutera kulturpolitik, för första gången på mycket länge. Mest ambitiösa är MUF som både tillsatt en särskild arbetsgrupp för att ta fram ett nytt kulturpolitiskt program för förbundet, som tydligen saknat sådant under tre mandatperioder.

En kulturkonservativ renässans har kunnat skönjas, inte minst i kretsen kring tidskriften Axess och bokförlaget Atlantis. Men också i de liberala kretsarna har kulturfrågorna stigit upp på dagordningen. Malmöbaserade nätverket Polaris, med makarna Johan Norberg och Sofia Nerbrand i spetsen är ett aktuellt exempel. Förhoppningsvis är den svenska liberalismen på väg att återupptäcka den bildningstradition som länge utgjorde dess kärna men som under 80- och 90-talen övergavs för krass ekonomism och kulturell relativism.

Den borgerliga kulturpolitiken har kritiserats för att vara visionslös. Det är inte så konstigt om man beaktar det extremt låga intresse för området som uppvisats inom den politiska och opinionsbildande borgerligheten. En förändring är med andra ord mer än välkommen. Den kulturella vänstern, som alltjämt baserar sin världsbild på det kalla krigets förhållanden och postmarxistisk teoribildning, har trampat vatten i två årtionden. Nu är det tid att borgerligheten erbjuder ett seriöst alternativ också i kulturdebatten. Gott nytt kulturår!
Lars Anders Johansson

Gott nytt år – men inte för alla

Så här i Carema-tider får man vara nöjd med det lilla. Bland de små glädjeämnena i livet under 2011 noterades flera diktatorers frånfall: Khadaffi, Mubarak, Ben Ali.

Att Usama bin Ladin och Kim Jong-il heller inte längre är med oss beklagas av få utanför den närmaste vänkretsen.

Å andra sidan uppvägs balansen i den ständiga uppdateringen av jordens befolkning av det faktum att Vaclav Havel dragit sitt sista bloss och återförenats med Frank Zappa, oklart var.

Under nästa år lär trängseln i sjunde och åttonde kretsen öka. Tänkbara kandidater till Infernot är veteraner som Fidel Castro (om han fortfarande lever), Hugo Chavez, Alexander Lukasjenko, Robert Mugabe, Vladimir Putin.

Det kan bli trångt i porten om nykomlingar sällar sig till kön: Meles Zenawi i Etiopien och Eritreas Isaias Afewerki är några lågoddsare. För att inte tala om alla de namnlösa, alla de tusenden av underhuggare som står bakom våldets och terrorns ansikten i länder ganska nära dig.

Gott nytt år, alltså, men inte för alla.

Mats Johansson

Religionernas återkomst

2012 kommer nog, i likhet med året som lämnas, att präglas av världsekonomins tvära kast och dess konsekvenser för sysselsättning, hushållsekonomi och utvecklingen i olika länder. Men kanske kommer en under lång tid förbisedd underström att göra sig påmind: Religionernas återkomst.

Man behöver inte vara uttalad motståndare som Humanisternas Sturemark för att enkelt lyfta fram förtryck och missgrepp som sker i Guds namn. Men 2012 kan vara tiden då de religiösa motkrafterna uppmärksammas. Hjälp- och frivilligarbetarna som bokstavligen räcker brödet till den hungrande. De krafter som står bakom försoningsprocesser i länder söndertrasade av inre konflikter. Och några av de politiker som nu röstats fram i de val som följt på den Arabiska våren: Inte bigotta salafister i Egypten utan de som försöker förena vad det egna samvetet kräver med vad ett av korruption förgiftat samhälle behöver.

Tyskland lär vara i blickfånget 2012 som den ekonomiska stormakt landet är. Men hur ofta tänks det på att det också är ett gott exempel på att tydliga religiösa grupper kan finnas sida vid sida och tillsammans: En stark romersk-katolsk kyrka och den lutherska. En dag rent av med gemensam nattvardsgång. Det är också något att hoppas på.

Hans Wallmark

Friheten i centrum

”Alles auf links” skrev Der Spiegel häromveckan och syftade på den vänstersväng som skett i tysk politik under året.

Efter finanskrisen har vänstern flyttat fram sina positioner. Kritik mot marknaden har blivit en mittenposition. Vänstern tar mer plats i den tyska debatten och de politiker som tidigare försvarat fria marknader väljer att framställa sig som trygga politiska ledare i kamp mot marknaden.

Tyvärr är det lite si och så med försvaret för marknaden även i Sverige. Det är tacksamt att utnyttja den ekonomiska krisen för att visa politiskt ledarskap. Politiken flyttar fram positionerna på bekostnad av människors frihet.

Jag hoppas därför att 2012 blir året då frihetliga idéer får stå i centrum i svensk debatt. Där människors möjlighet att välja försvaras – inte för att det råkar vara ekonomiskt effektivare – utan för att det har ett värde i sig. För om ingen försvarar den fria marknaden riskerar vi en ordentlig vänstersväng.

Anders Ydstedt

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner